Läste denna reflektion av domprost Mats Hermansson: Tankar inför tredje söndagen i påsktiden – ”Den gode herden”
En fin och bra betraktelse av Mats Hermansson med hans tankar inför tredje söndagen i påsktiden – ”Den gode herden.” Men jag håller inte riktigt med Hermansson när det kommer till hans lantbrukarperspektiv. ”Dagens människor” är även lantbrukare som gör ett stort och viktigt arbete. Glöm inte vart maten vi äter kommer ifrån… Tror det är farligt att förringa människans kunskaper oavsett vart hon bor i landet. Sant är dock att kunskapen om vad lantbruket ger har minskat i takt med att stad och land kommer allt längre från varandra. Men om nu ”asfaltens och betongens människor” inte vet vart maten kommer ifrån är det ännu viktigare att vi inte omskriver Guds ord om natur och skapelse.
”Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, lanserade det digitala läromedlet Bonden i skolan, www.bondeniskolan.se. Detta är en unik satsning där elever på ett enkelt och roligt sätt får lära sig var maten på våra tallrikar kommer ifrån och varför vi faktiskt behöver bönder.” Källa: SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet
Just nu sitter jag på mitt kontor i Häljarp och känner gödseldoften som sprids från alla våra många marker runtomkring. Men det är kanske någon som sänt ut denna doft i samhället som i en Science fiction-film för att vi ska uppfatta att vi fortfarande bor på landet där inga lantbrukare längre finns… (Ursäkta min ironi.)
”Över 77 procent av EU:s yta består av landsbygd (47 procent jordbruksmark och 30 procent skog) och omkring halva befolkningen bor på landet. I EU finns 12 miljoner heltidsjordbrukare med en genomsnittlig areal på 15 hektar var (att jämföras med USA:s 2 miljoner jordbrukare med i genomsnitt 180 hektar). Tillsammans står jordbruket och livsmedelsindustrin, som är starkt beroende av jordbrukssektorn för sin försörjning, för 6 procent av EU:s BNP, 15 miljoner företag och 46 miljoner arbetstillfällen.” Källa: Europeiska kommissionen http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-13-631_sv.htm
”172 700 svenskar håller på med jordbruk, antingen på heltid eller på deltid. Om man räknar in skogen och livsmedelsindustrin så blir andelen större. I dag finns det drygt 67 000 lantbruk i Sverige. 1970 fanns det mer än dubbelt så många. Ändå har produktionen inte minskat, eftersom gårdarna har blivit betydligt större. I dag har en svensk gård en åkerareal på ungefär 41 hektar. Det är nästan dubbelt så mycket som för 40 år sedan. Vi får också ut betydligt mer av varje hektar och av varje djur. I dag ger ett hektar vårvete i genomsnitt fyra eller fem ton i skörd.” Källa: Jordbruksverket
”Skåne är 1 136 850 hektar stort. Ungefär hälften är jordbruksmark. Den allra mesta marken ägs av privatpersoner. De hundra största markägarna äger en fjärdedel av Skåne.” Källa: http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/skanes-100-storsta-markagare/
”Svenska kyrkan förvaltar Prästlönetillgångarna, som består av skogsmark, jordbruksmark och värdepapper. Svenska kyrkan är Sveriges största institutionella skogsägare efter staten. Det är relativt vanligt att jordbruksföretag arrenderar åkermark av kyrkan. Svenska kyrkans samlade innehav av jordbruksmark gör organisationen till en av Sveriges enskilt största ägare av jordbruksmark. Enligt våra avgränsningar äger Svenska kyrkan knappt 54 000 hektar jordbruksmark, varav 44 000 hektar klassas som åkermark. Vidare äger Svenska kyrkan 370 000 hektar produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark.” Källa: Svenska kyrkans hemsida + https://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Foretag%20och%20foretagare/Statistikrapport2015_03/201503._kommentarer.htm
Bild från Svk
Så när Hermansson skriver: ”Evangeliet är ju skrivet för nästan två tusen år sedan i en miljö där människorna levde nära det som jorden gav. Idag ser det annorlunda ut. De flesta i vår tid har aldrig träffat en herde… När nästan ingen längre lever på att bruka jorden är det naturligtvis en väldig utmaning att vi hittar andra bilder. Bilder som kan förstås av dagens människor.”
Tänker jag att alla dem som dagligen sliter på markerna för vårt dagliga bröd (inklusive alla de lantbrukare som arrenderar mark av Svenska kyrkan) finns det en risk att dessa känner sig bortglömda och stenåldersklassade. Självfallet är det bra att beskriva Gud på ett mångfaldigt vis inklusive bilden som den goda förskoleläraren eller den gode ungdomsledaren. Men att medvetet försöka glömma bort människans arv och kultur är inte lösningen. Det finns en rikedom i bibelns texter som ska tolkas och diskuteras för att en ska kunna tillgodose sig Guds ord. Sen får vi komma tillbaka till ordet som är beständigt. Vi måste förhålla oss till den kunskap vi har om världen och inte låtsas att denna kunskap inte finns. Jesu bildspråk är rikt med ett djup som jag anser vi ska vara sparsamma med att ”skriva om.” Jesus använde sig utav ett bildspråk utifrån sin samtid. Det innebär inte att vi inte kan förstå dem idag. Om så är fallet bör vi istället studera Jesu samtid bättre. För visst vore det sorgligt om ”endast bönder” som det står i Hermanssons text förstod bibelns texter. Skulle det mot förmodan vara så får väl detta anses rättvist då det knappast var bönderna som kunde ta till sig det skrivna ordet när den första översättningen av hela Bibeln till svenska kom 1541. Då det inte var troligt att det var så många bönder som kunde läsa eller ens förstå vad prästen läste upp då. ”Förstod bönderna vad prästen läste upp? Själva svarade de påfallande ofta nej på en sådan fråga. Ändå verkar folk ha övat upp en smått imponerande förmåga att ta till sig komplicerad kansliprosa via örat, i en tid då de flesta tillägnade sig innehållet i det skrivna ordet genom att lyssna.” Nils Erik Villstrand, Kungen, bonden och skriften 1500–1800
Hoppas vi på 2000 talet också kan förstå. Trots svåra ord som ”Herde.”
”Vi kristna är alla kallade till att vara översättare” skriver Hermansson. Helt rätt. Där kommer predikan in som det gyllene tillfället. Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda … Så att alla människor oavsett vem, kan ta till sig Guds ord.
Hermansson avslutar ändå med: ”För han är den Gode herden.” Det gläder mig.
Den Gode Herden, kycklingmamman, klippan. Gud liknas också vid en konstnär (Salomos vishet 13:1-3) och en barnmorska (Psaltaren 22:10-11).
På så många sätt som möjligt för att var och en ska kunna ta till oss Gud. Amen.
God morgon hälsning till fåren