Efter en lååång dag i kyrkor och på pallar är undertecknad rejält trött. Vi har kollat registreringar och efterklang och mycket nytt har det varit. I Kulladals kyrka började vår lilla turné, det var en stor och fin kyrka och härlig efterklang. Orgeln hade spanska trumpeter – orgelpipor som står rätt ut – och det var lite spännande. Annars var orgeln ganska vanlig med två manualer, spelbord, och vanlig pedal.
I Lomma var det en helt annan orgel, tre manualer och jättemånga register. Det var register i långa rader. Men barnen var synnerligen innovativa. Istället för att skriva vad varje register hette, så gjorde de massor med små cirklar som motsvarade registerraden och sen fyllde de i den cirkeln som skulle dras ut. Fiffigt! Sen var det lite märkligt, eftersom orgeln stod i koret, men ljudet kom från läktarens alla pipor. Det gav nästan en pneumatisk känsla (förr drevs en del orglar med luft och då uppstod en viss fördröjning innan tonen kom och nu var det samma sak beroende på avståndet.) Fascinerande. En del tyckte det var lite jobbigt, men någon elev tyckte det var lugnt och skönt. Då hann vederbörande tänka!! Och dessutom var pedalen en solfjäder-pedal, dvs formad som en solfjäder vilket inte var helt lätt att vänja sig vid.
Jaja, allting har gått lysande. Vår lilla flaskorkester gjorde så gott de kunde, vi sjöng en liten visa till flask-ackompanjemang och sen spelade jag och Åse ”Dripp dropp, dripp dropp”… det gick väl såddäääär, men vi hade i alla fall kul när vi övade. Och hela övningen var en inslag i meningsfull sysselsättning så tillvida att flaskorna skulle stämmas till rätt ton och sen fick vi öva oss i samarbete och spela tillsammans.
Nu är jag hemma och är faktiskt helt slut i rutan. Jag ber att få tacka för mig. Nedan finns fina foton på alla oss som roade oss idag. Lite grimasfoto och lite vackert också. Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag.