Just nu är jag mycket nöjd och trött och full av tankar från vår övernattning i helgen. Alla barn- och ungdomskörerna deltog, dvs Barnkören och Juniorkören och Ungdomskören. Jag tror att det var deltagarrekord också för vår lilla kyrka. 35 stycken var med på lördagen, 20 övernattade tillsammans med 2 föräldrar och vår barnpräst och idag på mässan anslöt sig några hemma-sovare.
Varje gång det börjar närma sig så undrar jag allt varför jag håller på, men varje gång efter avverkad körhelg vet jag ju precis varför. Nämligen:
1 Det är en stor fröjd att se hur alla körsångarna börjar leka tillsammans, tonåringar som 7-åringar.
2. Att sjunga så mycket, en hel helg, genererar så mycket extra sång-kapacitet hos varje körsångare.
3. De lär känna varandra på ett fantastiskt sätt och det bäddar inför resten av terminen.
4. Vi har alltid föräldrar som kommer i omgångar och hjälper oss med än det ena, än det andra – efter nogsamt uppgjort schema av undertecknad – och den föräldrakontakten är fantastisk och fantastiskt viktig.
5. Det är så himmelens roligt!!
Vi sjöng om Sackaios, ett riktigt bra stycke musik, och det är Lukas-evangeliet som fått en alldeles egen tondräkt.
Kyrkorummet pyntades med egentillverkade, fantasifulla träd. Ungdomskören gick igång och skapade lite koreografi på helt egen hand. Läckert! Kollegan spelade för allt vad tygen höll.
Varje sommar har jag de sista åren varit behjälplig som fika-fixare/kontaktperson till barnkören vid barnkörledarkurs och detta har genererat att jag fått körbarn från denna kurs. Nu när de övernattade var det så kul att se att ”mina” fyra sommarkörbarn kamperade tillsammans (på bilden ovan ses 3 av dessa 4 sommarkörbarn).
Koncentration inför intåg. Precis när jag tagit den andra bilden såg jag att en av pojkarna stod där bak och grät. Det var ju bara till att genast trycka sig genom mängden och kolla vad som hänt. Denna gången var det ett öga som fått en liten släng så vi gick snabbt ut i köket och baddade försiktigt med lite vatten och så torka torrt och sen rusade vi iväg så vi hann med ”tåget” in i kyrkan.
Att ha en övernattning är ibland som att ta sig in i datorn för att utföra ett ärende. Ofta har jag en plan för vad jag ska göra, men på vägen hinner minst 3 deltagare fånga mig för att be om hjälp med madrass eller hitta en skål eller byta kläder eller körtröja eller kopiera lek-attiraljer eller hitta kvast eller… som i datorn när man ska kolla något, och så får man syn på inlägg på facebook, mail, eller sms eller… Det gäller verkligen att ha sin väg klar i skallen för att komma vidare.
Idag lyser jag av glädje över att övernattningen är avklarad för denna gång för att det har gått så bra!! Dagens mässa lyste av glädje och körerna sjöng så fint, så fint.
Fast nu kan jag inte säga mina körer längre, för nu delar jag faktiskt Barnkören med kollegan Torbjörn. Tänk, jag har varit ensam körledare i 30 år. Men samarbetet är lysande och sången klingade så fint. Det bådar gott!! Kollegan fick en röd Barnkörledar-tröja och den bars med stolthet idag.