Var på tårna och på väg till morgonbön i S:t Petri. Ringde taxi, men upptaget och inget svar. Gick till min dator i stället och fick lite reflektionstid.
Igår och idag är det konferens på Slagthuset. Vi fick lyssna till fantastiska föreläsare i en ständig ström. Tre biskopar, en skådespelare, professorer och journalister och några till. Det var så intressant och roligt och givande. Hjärnan jobbar för högtryck med att sortera och filtrera och bearbeta.
Biskop Antje hade ett så mättat anförande, och så fort nästa mening kom så var den lika intressant som den föregående. Jag tror att jag skulle kunna ägna en hel dag, eller två, åt att plocka ner hennes tal och sen fundera på varje mening och sen försöka omsätta den i min egen existens i mitt samhälle på jorden.
Elisabeth Olsson Wallin berättade om sina foton och det var så rasande roligt att lyssna på henne och se alla bilder.
Mustafa Can fick det otacksamma uppdraget att tala direkt efter lunch och trots att han var rasande rolig så lyckades jag nicka till. Jag vaknade av skrattsalvorna.
Stina Ekbladh läste dikter och monolog så hela salen blev knäpptyst. Det var helt ljuvligt. Vilken artist!!
På eftermiddagen uppsöktes toaletten och jag ryckte till inför inredning och design. Det var så färgrikt och vackert grällt så jag var tvungen att föreviga detta. Ungefär som väggarna därinne var hela dagen. Färgrikt och fragmentariskt och mönsterfyllt och upplysande. Och rikligt! Tack!
Nu ska jag göra ett nytt försök att ringa efter en taxi och jag ser fram mot ännu en sprängfylld dag!