I torsdags skulle jag och min tös till Sjöbo för att hälsa på pappa. I bilen roade vi oss med högläsning ur dotterns plugg-bok. Dottern satt vid ratten och jag idkade högläsning och just dessa sidor handlade om ledarskap i tider av förändring. Jag fångades genast av ämnet och drog paralleller till min egen jobbsituation och till min pappas process från jättesjuk till friskare och friskare. Vi hade jättebra samtal i bilen kring texten och jag fick en hel massa hjälp att se mönster i pappas tillfrisknande.
Detta ämne fångade mig rejält och dagen efter tog jag upp ämnet vid fredags-fikan på jobb, och det blev så bra samtal. Chefen hakade genast på och vi pratade om förändringens fyra stadier som man måste igenom. En av de viktigaste stadierna i denna process är konflikten. Jag gillar när något så jobbigt som en konflikt blir något positivt. Mina arbetskamrater drogs också in i diskussionen och det var så kul att stöta och blöta.
Det som egentligen fångade mig allra mest var att jag helt oförhappandes fick hjälp att se förändringens skeenden precis när jag behövde det. Det är magiskt när det händer.
Vad i övrigt är, så har jag precis landat efter vår körresa till Manchesters internationella gospelfestival. Vi hade så roligt och fick så enormt mycket beröm för vår sång, så det var en ren fröjd. Efter en sån otrolig hype rätt upp i skyn brukar det komma en rekyl och mycket riktigt så kom den i fredags (igår). Jag vaknade upp i en verklighet full med brev som inte kommit iväg, protokoll som inte fanns på hemsidan, samtal som skulle ringas, noter som skulle beställas… och miljoner andra grejer som bara rasade över mig. Efter fredagsfikan dök jag ner i min hög och betade av allting mycket sammanbitet. Jag var inget glad… Efter lunch gick jag hem och dök ner under täcket och sov i två timmar. Jag insåg att jag varit helt slut och sömnen var så välgörande. Framför allt trodde jag att jag var jätteledsen, men det var jag inte, bara genomtrött. Efter sömnen sken solen igen i mitt hjärta.
Men mitt i mitt elände igår fanns det fullt med folk som hjälpte mig och supportade med goda ord. Jag är icke ensam.
Nu är det helg och jag är hemma och ska minsann kolla på melodifestivalen hela kvällen och jag ska äta popcorn!! Massor med popcorn och choklad. Helt härligt!!
Pax!