Så kom mörkret…


mörker

Så kom mörkret. När jag skriver detta har vi inte haft en enda soltimme på flera dagar.
Inte en enda soltimme!
Mina inre batterier som var laddade efter sommaren är redan nere på rött. Och nästa laddningsuttag ligger i april.
Så vad göra? Instinkterna säger mig att dra täcket över huvudet och ge upp. Men det finns en plan!

Det handlar om mörkret. Och ljuset.
Vi nordbor drabbas av mörkret varenda år, och nu när det är som mörkast duggar våra traditioner tätt. Adventsljusstakar, stjärnor i fönstren, Lucia, Julgransljus och tomtebloss.
Och som en händelse firar vi Jesus ankomst till vår värld när det är som allra mörkast. Vi behöver ljuset. Vi behöver hoppet som ljuset symboliserar. Och kraften ljuset bär. 
Vilket hopp det då är att tro på honom som sa:
”Jag är världen ljus. Den som tror på mig ska aldrig någonsin förgås, utan ha evigt liv.”

Det är bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.
Hur ofta är inte detta sant i våra liv.
Jag kommer att tänka på en händelse som utspelar sig i gamla östtyskland.
Det var en totalitär stat som inte drog sig för att jaga och döda de som ville, tyckte eller trodde något annat än det kommunistiska styret.
Att protestera var det samma som att utsätta sig för livsfara.
Ändå hade tusentals människor samlats för att protestera.
Detta hade såklart snappats upp av makten som skickade massor av poliser och soldater till platsen för att kväsa upproret.
Döm av deras förvåning när ingen av de som samlats protesterade.
Vad de gjorde var att helt enkelt tända ljus. Och snart lyste tusentals ljus. Och vad kunde soldaterna gripa dem för. Att de tänt ljus? Ingen hade gjort eller sagt något.
Ändå var denna demonstration så högljudd att den ekade ut i nyheterna över hela världen.
Vilken kraft ljuset bär!
Och denna kraft förfogar också vi över.

Vi kan vara ljus i en annan människas mörker.
Ett vänligt ord. En omtanke. En handling av osjälviskhet och kärlek.
Detta brinner som tusentals ljus.
Jag vill det som är gott, inte det onda.
Jag vill det som är ljus, inte mörker.

Så nu när mörkret lagt sig frossar jag i allt som hör julen till. Ge mig mera tingel tangel. Ge mig ljusslingor och mys framför tv:n. Ge mig massor av Jesus. Ge mig julsånger och snö. Ge mig släkt, vänner och familj. På så sätt tänder jag ett ljus i mörkret. Och hämtar kraft för att orka till april.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *