Regn i paradiset…

 

image

På den lilla ön Koh Phangan ‘firar’ man Full moon party varje månad. Detta har man gjort sedan 1985. Vi går dit på natten. Vi ser människor som dansar, skrattar, äter … och dricker. I mängder. Dagen efter ska vi åka hem. Då kommer ett av dom fantastiska tropiska ösregnen. Det regnar så mycket att vi har svårt för att prata med varandra. Det slår mot asfalten, det smattrar mot plastaken och det är nästan omöjligt att vistas utomhus.

image

image

Regn, regn, regn…

image image

Sopsortering?

051

Vid ‘vår’ väg finns denna sopstation.

En mindre tilltalande ”kulturkrock” som vi svenskar utsätts för när vi kommer till Thailand är sophanteringen.

Jag skulle tro att så gott som alla svenskar tycker det är självklart att sortera sopor i någon mån, om inte annat så för att man får pant för t.ex. flaskorna.

Dom allra flesta tycker nog också det är bra om t.ex. batterier eller uttjänt olja tas om hand av kompetent folk och inte bara kastas i naturen.

På Phuket finns inte den möjligheten. På vår lokala sopstation (dvs vid vägkanten ca 200 meter från prästbostaden) blandas allt mellan plast- och plåtburkar, uttjänta däck och kompost mm mm. I Thailand spolar man inte heller ner papper man använt i samband med toalettbesök. Allt detta läggs istället i separat påse, som i sin tur kastas tillsammans med övrigt avfall vid nämnda vägkant.

Det var svårt för oss att hantera redan det. Vad som är ännu värre är att det finns någon slags sophantering också. Fattiga Burmeser och Thailändare kommer nämligen och letar igenom påsarna som ligger vid vägkanten. I bästa fall sker detta på dagen.

När vi någon gång kommer och slänger allt vårt skräp samtidigt som ’sopsorteringen’ pågår, blir människorna som står och går igenom soporna glada, eftersom dom blir först med att få gå igenom dom ’nya’ påsarna…

Någonstans är verkligheten absurd.

Lägg märke till den enorma soppåsen som finns på mopeden

Lägg märke till den enorma soppåsen som finns på mopeden

På besök hos Sjözigenarna

Nästan lite mytomspunnet. Sjözigenarnas båtar ligger färdiga för användning.

Nästan lite mytomspunnet. Sjözigenarnas båtar ligger färdiga för användning.

På Koh Lanta, en ö där många svenskar bor och där det även finns tre svenska skolor, lyckas människorna som lever där påfallande ofta visa att det inte är några som helst problem att olika religioner lever nära varandra. Det finns också en kristen kyrka som man får hyra när man vill fira  gudstjänst. Vid ett tillfälle säger personen som ansvarar för att låsa upp kyrkan att hon vill berätta något för oss. Hon säger att sjözigenarna som lever i en liten by på östra sidan av Koh Lanta önskar att vi ska komma och träffa dom.

Det känns ganska exotiskt. Vi känner oss glada och säger att vi mer än gärna kommer med. I bilen på väg dit frågar vi vad hon tror kommer att hända.

– Dom vill gärna att ni välsignar dom, samt kanske kommer med ett litet symboliskt bidrag till byggandet av deras kyrka, svarar hon.

En skolklass önskade att vi skulle välsigna dom. Hade knappast kunnat kunnat hända i Sverige...

En skolklass önskade att vi skulle välsigna dom. Hade knappast kunnat kunnat hända i Sverige…

När vi kommer fram till byn möter vi glada människor. Dom berättar att byn fullständigt förstördes i Tsunamin 2004. Efter det har byn fått många bidrag för att bygga upp sina hus igen.

Vi blir visade runt i byn.

Hon bjöd gärna hem oss till sej!

Hon bjöd gärna hem oss till sej!

Vi får komma och träffa människorna som firar gudstjänst i byns ”kyrka”.  Vi frågar vilken sorts kristen tro dom omfattas av, dom svarar att dom är protestantiska (!) kristna. Rötterna till deras tro kommer från Malaysia

Interiör i den lokala kyrkan.

Interiör i den lokala kyrkan.

075

Joh 1:12 :-)

 

Världens mest kända bibelvers, här på Thai; Joh 3:16

Världens mest kända bibelvers, här på Thai; Joh 3:16

God musikutrustning har församlingen. Den här elgitarren visade sej vara en amerikatillverkad Fender Stratocaster

God musikutrustning har församlingen. Den här elgitarren visade sej vara en amerikatillverkad Fender Stratocaster

Mannen som oftast leder gudstjänsten i byn.

Mannen i gult och rött leder oftast gudstjänsterna i byn. Han ville gärna bli fotograferad!

När vi har sett deras kyrka frågar dom oss om hur vår kyrka ser ut. Vi berättar att vi inte har någon kyrka men att vi kommer och firar gudstjänst där någon så vill. Dom berättar då att dom påbörjat i alla fall planerandet av en kyrkobyggnad.

Avslutande julbild

Svårtolkad bild...

Svårtolkad bild…

Det är antagligen inte helt lätt att vara asiatisk affärsman och försöka förstå sej på hur vi västerlänningar uppfattar och firar jul. Att religionen har en stor del i vårt julfirande är nog ganska klart, men det gör knappast det hela lättare?
Upphovet till vårt religiösa julfirande kommer från en familj som fick sova i ett stall (antagligen), som sedan var flyktingar och uppenbarligen hade minimal köpkraft.
Med i julfirandet finns också berättelser om ett italienskt helgon (Lucia), snö (vilket de allra flesta t.ex. Thailändare aldrig någonsin sett mer än på TV), ett turkiskt helgon (ärkebiskopen av Myria), renar som drar tomtens släde, ett träd i vardagsrummet och en fullständigt fantastiskt köpgladhet.

Denna blandning av metaforer, bilder, berättelser osv har inneburit många konstverk och bilder som affärsmän konstruerat i sina köpcentra och på hotell. En del av dom har jag lagt upp här under rubriken ‘julstämning’. En del konstverk är bara roliga, en del makabra, en del känner man igen från Europa.

Bilden ovan är nog den mest märkliga ‘installation’ i alla fall jag sett. Bilden föreställer (antagligen) Lucia som är bunden till tre stycken gyllene renar. Alla tre renar har mäktiga och imponerande horn. Det har Lucia också begåvats med. Lucias horn har dock en tydlig uppgift, nämligen att dom håller upp julgranen??!?!?

Om detta ökar västerlänningars köpglädje i asiatiska varuhus är nog svårt att säga något om. Lite småkul är det att se hur man försöker förstå något som för oss européer är ganska vanligt.

Och God fortsättning på det nya året!

Nyår

Solnedgången måste upplevas för att man ska kunna tro på den...

Solnedgången måste upplevas för att man ska kunna tro på den…

På många sätt är det fantastiskt att få fira in det nya året i södra Thailand. Ögonblicksbilderna får oss verkligen att tro att vi lever i ett paradis. Det är svårslaget att se hur solen sänker sej ner i vattnet. Eller som det står i en broschyr ‘The Sunset has to be seen to be believed’. Tyvärr, för oss som mest uppskattar att höra hur havet rullar in på stranden, har dom flesta restauranger fått för sej att alla gäster absolut älskar när det dånar ut musik ur högtalaranläggningarna.

image

High five!

Vi äter på en liten restaurang nere vid havskanten och väntar på att klockan ska bli midnatt. Vi har fått ett mejl där vi blir ombedda att göra high five för att hälsa till Uppsala :-) Det gör vi gärna!

image

En sak som är enormt populär i Thailand och hela Asien är fyrverkerier. Det smäller och blixtrar överallt. När natthimlen blir mörk köper många också dom populära rislyktorna. Egentligen ska man hålla dom i tre minuter så att dom blir varma, för att sedan se dom sväva upp mot himlen, men det är det många som inte orkar vänta på. Men vackert är det när man lyckas få dom att sväva uppåt.

Gott Nytt År från oss!