Downtown Abba


Strax innan jul promenerade jag den långa backen uppifrån Gärdet ner till Kungliga Djurgården i Stockholm för att besöka ABBA – the Museum. Man kan i tv-seriernas tid säga att jag gick ”Downtown Abba”.

Det var roligt att se de kreativa scenkostymerna utställda, antingen det var de tighta sparkdräkterna eller kostymdramakläderna á la Downton Abbey.

Det var ett väldigt bra museum och bilden som Abbamedlemmarna ger av sig själva, kändes ärlig, rättfram och enkel. Ingen av medlemmarna verkade vara särskilt intresserade av att ha en världskarriär. När de reste och turnerade jorden runt, såg de till att hålla det så kort som möjligt för att snabbt komma hem till familjelivet och det lugnare arbetet i studion.

De fyra var sammansvetsade i en gemensam uppfattning kring uppdraget; ett uppdrag som handlade om att göra ett riktigt professionellt arbete med nydanande musik. Därför var också Abba en grupp som bäst arbetade i studiomiljö. Med uppdraget i centrum kunde de samla sin tids bästa innovatörer kring musikteknik. Så skapades Abbasoundet. Om det skulle bli världsberömt eller inte verkade helt ointressant för gruppen… utom möjligen för deras manager…

Djupt inom oss själva bärs vi av olika uppdrag. Jag kan andas djupt och söka inåt för att öppna för de verkliga behoven och gåvorna. Det är ett sätt att också sortera ut alla begär och att sluta att hela tiden vara upptagen av det näst viktigaste. Jag går ner i djupet av mig själv, ”downtown Abbe” och ser om jag får några svar eller om några nya relevanta frågor till mig själv kommer att bli tydliga.

När uppdraget kommer ur behov, och begären ställs åt sidan, behöver aldrig frågan ställas om något kan bli lyckat eller berömt. Ett uppdrag kan vara att ge av sin kärlek till någon. Om det blir till vinst är inte frågan. Istället blir relationerna centrala.

Mellandagarna kan vara en bra tid att vända Super troupern inåt. Att vända uppmärksamheten in mot vårt eget liv och till de vi önskar ha nära. Så kan stämsången bli vackrare på torsdag när vi sjunger Happy New Year.

En kommentar

Peter Vaderbet säger
30 december 2015 – 03:14

Visst är den inre resan viktig.

tanketanker svarar
31 december 2024 – 08:15

Visst är den det!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *