I vår organisation, precis som i många andra civilsamhällsorganisationer, finns ett mönster: det är betydligt fler kvinnor som engagerar sig än män. Det börjar redan i tonåren och i kyrkans ungdomsgrupper och fortsätter upp till syföreningarna och pensionärsverksamheten i kyrkor runt om i landet. Act Svenska kyrkan, som agerar som en biståndsorganisation, jobbar med bistånd och internationella partners, men även här märks kvinnodominansen av.
Under Almedalsveckan i början av juli anordnade Act Svenska kyrkan ett seminarium med titeln ”bryr sin inte unga män om omvärlden?” just för att diskutera dessa frågor. I panelen satt representanter för RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning), IM (Individuell Människohjälp), Svenska kyrkan och LSU (Sveriges ungdomsorganisationer). Vi Ageravolontärer satt i publiken och bevakade diskussionen, och det var flera intressanta teman som togs upp.
Det första som vi behöver komma överens om är vad engagemang är. Vad räknas som engagemang? Är alla föreningar, oavsett syften, lika mycket värda? Och vad är egentligen ”civilsamhället”? Ordet ”civil” betyder ungefär ’det som inte offentliga institutioner lägger sig i’. Exempel på civilsamhällsorganisationer är alltså idrottsföreningar, religiösa sammanslutningar och hembygdsföreningar. Här finns engagemang av både män och kvinnor, men det är ojämnt fördelat.
För organisationer som arbetar internationellt och socialt är mönstret tydligt: fler kvinnor än män engagerar sig, och trenden fortsätter. Vi människor har en tendens att leta efter folk som är lika oss, vilket betyder liknande bakgrund, kön och intressen. En studie från Norge visade att marknadsföringen för att rekrytera män var fem gånger så dyr som för att rekrytera kvinnor. Det beror på att färgval, ordval och fokus på reklamkampanjerna ofta var gjorda av kvinnor för kvinnor, och män svarade inte på det.
I jobbannonser är det också viktigt att tänka på vilka egenskaper och färdigheter som efterfrågas och vilken typ av människor som kan uppfylla dem. Om en organisation ska locka folk från andra bakgrunder behöver de också acceptera att dessa personer kommer ha andra erfarenheter i bagaget. Det handlar om att våga bredda sin horisont och orka fortsätta kämpa.
Det är dessutom viktigt för en organisation att mobilisera sina medlemmar och ta väl hand om nya som kommer in. I civilsamhället kommer nästan hälften av engagemanget av ynka fem procent av medlemmarna, vilket visar på att kulturen inom organisationen är viktigt. Om människor känner sig välkomna och känner att de både kan bidra till något och få ut något själva av att vara aktiva medlemmar kommer engagemanget att spridas till fler personer.
Generellt sett behövs olika synvinklar och erfarenheter för att skapa en mångsidighet och progressivitet i arbetet, det behöver inte vara ett problem om fler personer av samma kön engagerar sig i en organisation. Som organisation är det lätt att skylla på att människor har olika intressen, men det går att göra mycket med kommunikationen och organisationskulturen för att locka till sig och bibehålla medlemmar. Lyckas de med det tror jag att fler män kommer att känna att det är värt att gå med. Vi har ju så mycket att ge!
För att läsa studien, ”Bryr sig inte unga män om omvärlden?”, klicka här.
/Sophie, Ageravolontär i Uppsala
Lämna ett svar