Till innehåll på sidan
Lisa Gerenmark

Community Monitoring Schools

I onsdags höll Bench Marks Foundation en minivariant av deras ’community monitoring school’ i Kapstaden som vi deltog i.
Bench Marks Fondation är en icke vinstdrivande organisation ägd av de kristna samfunden i Sydafrika. De erbjuder ledarskap och befrämjande av kvalitetsmätningar av företagande gällande etiskt och socialt ansvarsvarsfulla investeringar samt att sammankoppla människor och organisationer som står bakom detta. Bench Marks Foundation är en sydafrikansk organisation men de har ett samarbete med andra länder i södra Afrika.

En del av det är deras monitoring schools som de erbjuder unga människor (18-30år) som lever i gruvsamhällen. På monitoring schools får de lära sig olika metoder för att identifiera problemområden, dokumentera och samla information samt olika påverkansmetoder såsom att skriva rapporter.
Här kommer vi presentera några av de metoder som de lär ut.

Social mapping

Social mapping innebär att man målar upp olika problem kopplat till exempelvis en familj i gruvsamhället. Detta görs för att lättare kunna identifiera vilka problem som finns och hur de eventuellt påverkas av gruvindustrin.

 

 

 

 

Problem mapping

Problem mapping innebär att man väljer ett problem som man identifierat och sedan försöker komma underfund med vad de bakomliggande orsakerna är. Detta för att veta vad man ska fokusera på i det fortsatta arbetet.

 

 

 

Physical mapping

Physical mapping innebär att man målar en karta över samhället, detta för att få en övergripande vy och upptäcka samband mellan gruvindustrin och olika problemområden som man annars skulle missa. Orsak och verkan.

 

 

Free writing

Free writing är en övning som består i att under 5-10 minuter skriva ner allt man kommer på. Utan att tveka, bara fortsätta skriva. Man ska inte stanna för att fundera över formuleringar eller stavning utan bara fortsätta skriva. Även om man blir helt blank i huvudet så fortsätter man och skriver kanske då ’jag är helt blank i huvudet’. Denna övning är till för att dels bli bekväm med att skriva, dels för att komma åt tankar som kanske sitter långt inne. Dessa anteckningar kan sedan användas som underlag till en artikel eller rapport. Bench Marks Fundation uppmanar ungdomarna att skriva minst fem minuter varje dag.
Förutom detta tränas de även i social media och i att organisera och strukturerar upp sitt arbete. De får även lära sig att göra hälsoenkäter och billiga och enkla metoder för att ta prover på vatten. Detta är dessutom bara en liten del av alla metoder de får lära sig.
Vi blev väldigt imponerade av dessa metoder och kommer ta med oss detta hem till Sverige. Vi tänker att det dels är något vi kan använda som ageravolontärer när det kommer till att strukturera upp vårt politiska påverkans arbete men även att sprida till organisationer och resursfattiga områden i Sverige där det finns ett behov av att ’empower’ unga människor till att själva göra skillnad!

Lisa Gerenmark, Ageravolontär i Mössebergs församling

Cissi Hage, Ageravolontär i Sollentuna församling

Kommentarer

5 svar till ”Community Monitoring Schools”

  1. Diego Delgado

    Mycket intressant, free writing är en utmärkt idee i och jag anser att metodiken borde användas i andra i andra delar av jorden, här i Uruguay till exempel. Jag ska läsa mer om det.
    Hälsningar.

  2. Väldigt spännande! Tack för att ni skrev ner det så detaljerat. Många solidaritetsaktivister som åker runt i världen tycks monopolisera sina nyvunna kunskaper. Men ni delar istället med er!

    Utifrån den forskningstradition jag kommer ifrån (queermaterialism, Deleuze-rhizom-resonans, performativ feminism) skulle en lätt kunna ändra orsak-verkan föreställningen och istället använda resonans, länkar och maktrelationer. Sedan skulle metoderna ni redovisat fungera utmärkt.

    (Orsak-verkan och påverkan som paradigm för makt och politik härstammar från tiden med ångmaskin och mekaniska föreställningar. Vrid på det här kugghjulet så snurrar det där hjulet. Världen är mer komplex och ihoptrasslad inom maktkritiska teorier idag.)

    1. Lisa Gerenmark

      Tack Per för dina kommentarer. När det gäller orsak- verkan så handlar det mer om att kunna se på den fysiska kartan att vattendraget brevid gruvan sen rinner ner längst med lokalbefolkningens bostäder och därmed kan ha en inverkan på deras hälsa. Alltså inte så mycket politik utan faktiska omständigheter.

  3. Tack Lisa för ditt snabba svar. Det är spännande att fundera över metodik.

    Orsak-verkan: Jo, orsak-verkan är ju en del av våra liv, både när det gäller vatten och våld och förtryck och politik. Tidigare trodde man ju att orsak-verkan gick liksom rakt fram (linjärt). Det finns ju givetvis även sådan rak orsak-verkan. Det som händer är i så fall bestämt av något bakom, en orsak. Men den världsbilden ramlar alltmer i bakgrunden i och med komplexitetsteori, kvantteori, queerteori etc.

    Queermaterialisten Karen Barad bejakar orsak och verkan men menar att saker, atomer, växter, djur verkar hoptrasslat, alltså inte med bakomliggande orsaker. Saker och ting ändrar på varandra hela tiden på oförutsägbara och märkliga sätt, materia queerar. Naturen är onaturlig. Saker och ting är sällan determinerade, bestämda av något bakom. Vi är också ihoptrasslade med saker och ting. Precis som er sista mapping visar så lever vi inte bredvid naturen. Vi är del av varandra och vi ändrar på varandra hela tiden.

    Men jag tänkte mest på formuleringen under Problem mapping:
    ”Problem mapping innebär att man väljer ett problem som man identifierat och sedan försöker komma underfund med vad de bakomliggande orsakerna är.”

    En alternativ ansats skulle kunna vara ”komma underfund vad vi är intrasslade i. Och vilka resonanser som förstärker varandra. Då slipper man den paranoida föreställningen om att det skulle ligga något bakom, någon makt som döljs därbakom.

    Poängen är som du givetvis förstår inte att kritisera häftiga analysverktyg som ni så elegant lyfter fram utan att översätta verktygen så de blir användbar även utifrån queermaterialism och en komplex världsbild.

  4. Lisa Gerenmark

    Tack Per för ditt förtydligande, nu förstår jag bättre vad du menar. Det är dock detta som är problematiskt. Skulle vi skriva som du föreslår skulle de flesta inte förstå vad vi menar, vi skulle behöva brodera ut texten betydligt mer för att göra den förklarlig. Tanken här är att presentera metoderna så kortfattat och tydligt som möjligt.

    När vi skriver bakomliggande orsaker menar vi inte heller att någon makthavare har suttit och planerat ut händelseförloppet utan helt enkelt, vilken eller vilka händelser som orsakar ex lokalbefolkningens plötsligt försämrade hälsa eller spruckna hus.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *