Det är VI som har möjlighet att göra skillnad

I sjutton minusgrader for jag iväg på min cykel, ner mot Uppsala Centralstation. Därifrån skulle jag ta ett tåg till Stockholm och sedan vidare till Göteborg, för att tillsammans med Emma Bäckström representera Ageravolontärerna och Act Svenska kyrkan på Mänskliga Rättighetsdagarna eller MR-dagarna som de också kallas. Med den typen av kyla var det kanske inte konstigt att många tåg ställdes in eller blev försenade: Jag kom fram till Göteborg framåt eftermiddagen, fyra timmar senare än planerat. 

Att som relativt ny Ageravolontär direkt få kastas in i verksamheten och framträda som representant kändes väldigt kul, spännande och lite nervöst. Tiden spenderad på det försenade tåget kändes därmed inte helt bortkastad, utan gav mig möjlighet att läsa på ytterligare om Act Svenska kyrkans olika projekt runtom i världen! 

Trots förseningar hann jag ändå komma in på mässan ett par timmar innan dagens avslut. I och med att det var mot slutet av dagen var lokalerna relativt tomma, vilket skapade ett stort utrymme för samtal med personerna i de olika montrarna, otroligt givande möten där jag både fick möjlighet att presentera Ageravolontärerna och vår verksamhet, och ta del av andra organisationers arbete för en bättre värld. 

Med vissa organisationer pratade jag om kyrkans julkampanj mot skadliga traditioner såsom könsstympning, tvångsgifte och våld mot kvinnor och flickor. Med andra organisationer diskuterade jag matsuveränitet och människors rätt till mat, också det en fråga som kyrkan arbetar med. I de här mötena slog det mig verkligen hur bred kyrkan är i sina åtaganden, hur många olika sätt att hjälpa människor som kyrkan arbetar med. 

Det kändes även tryggt och hoppfullt att få ta del av andra organisationers arbete, organisationer som också de kämpar mot liknande mål: Alla människors rätt till ett värdigt liv. 

De olika seminarierna hade teman såsom religionsfrihet, demokrati, matsuveränitet och många andra intressanta och givande ämnen att lyssna till. Det var dock ett seminarium, anordnat av bland annat Göteborgs stift, som gjorde extra stort intryck på mig: Power to the people – the method of community organizing. Ett seminarium med fokus på hur man kan organisera sig och göra skillnad på gräsrotsnivå. Tesen var att “agendan och lösningarna kommer från folk, inte från politiker, finansiärer eller organisationer” (Du läste rätt! Det är VI som individer som har möjlighet att göra skillnad). Något som verkligen fastnade hos mig i det här seminariet var tanken om att man gör den största skillnaden i sitt eget sammanhang, utifrån de problem som finns i sin omgivning. Det är så lätt att tänka att man endast vill göra skillnad för någon annan: Att det skulle vara finare att kämpa för andras skull än för sin egen. En sådan attityd känns kanske bättre, men gör också att det är lätt att glömma bort, eller bortprioritera problem som skulle kunna göra samhället bättre i sin egen kontext. Som en person från globala nord är det också lätt att trampa fel och hamna i rollen som “white saviour” och sätta sig själv i fokus snarare än problemet eller gruppen som påverkas av problemet. Det kändes väldigt bra att denna problematik synliggjordes, och gav fler verktyg för framtida påverkansarbete!

/Elvira Feldt, Ageravolontär i Uppsala stift