Martin Kopp, foto av Caroline Richter
I söndags var vi till en mässa i en kyrka här i Warszawa och Martin Kopp som är delegaten från Frankrike hade fått äran att skriva predikan. Han valde att predika om Lukas 10:29-37
Matins ord:
Texten jag har valt för den här söndagen är historien om den barmhärtige samariern. Det är en väldigt känd historia och ändå hoppas jag att vi tillsammans kommer att upptäcka och lära oss något oväntat. Den är berättad av Jesus för att svara på en advokats fråga: ”vem är min nästa?” Svaret på den här frågan är viktigt, eftersom att älska din nästa, enligt Jesus, är det viktigaste budet om mänskliga relationer.
Traditionellt sätt ser kristna det som att den nästa är personen som är i nöd. Att älska min nästa betyder att man blir rörd av hens tillstånd och handlar för att hjälpa till.
Alltså, i historien om den barmhärtige samariern, identifierar vi spontant mannen som blev avklädd, slagen och lämnad halvdöd som vår nästa. Den barmhärtige samariern var verkligen fylld av medlidande (v.33) och därför förband han hans sår, lyfte upp honom på sin åsna, förde honom till ett världshus ocn skötte honom.
Tyvärr så är den här tolkningen av den nästa både fel och ohjälpsam när vi möter klimatförändringarna som kristen. Jag kommer att återkomma till varför den här förklaringen är fel. Låt mig först förklara varför den är ohjälpsam.
För er, människor som bor i norr och för LVF:S delegater som kommer från utvecklade länder. Kan det vara svårt att bli gripen av offren för klimatförändringarna. Den första anledningen är att de flesta offren.. inte är födda än! De kommer att leva om 40, 50, 60 år från nu. Och det är väldigt svårt att verkligen relatera till någon som ännu inte är född. Den andra anledningen är att de flesta av offren.. inte lever i våra länder! Och fast vi har radio, TV och internet kan inget ersättas med det direkta mötet med en blödande man som ligger på marken – och jag talar efter erfarenhet. Jag tror ärligt talat att det var enklare för samariern i Jesus historia att bli rörd än vad det är för oss idag då vi möter konsekvenserna som klimatförändringarna har på människor. Jag tycker att vi inte ska känna oss skyldiga eftersom det är ett faktum att vi är separerade från klimatförändringarnas offer av både tid och rum.
Som tur är, enligt texten, så är inte den nästa personen som ligger på marken. Låt oss kolla väldigt noga på texten. Efter att ha berättat historien frågar Jesus sina åhörare ”Vilken av dessa tre tycker du var den överfallne mannens nästa?” Om du lyssnar uppmärksamt på den här frågan märker du att hans nästa är någon av de tre som kom till platsen – inte mannen som ligger på marken. Och det är uppenbart för advokaten att hans nästa var samariern. Han var mannens nästa eftersom han vägrade att ignorera den sårade. Han var mannens nästa eftersom accepterade att skjuta upp sin resa och ta hand om den sårade. Han var mannens nästa eftersom han satte sin finansiella säkerthet på spel genom att säga till värdshusägaren att han skulle betala för alla omkostader. Han var mannens nästa eftersom han ”visade honom barmhärtighet.”
Med andra ord så är den nästa inte den som behöver hjälp utan den som ger hjälp. Han är inte den som inspirerar till barmhärtighet utan den som visar barmhärtighet. Vår nästa är den aktiva personen, inte patienten. Det här är en starkt beskrivning av förståelsen av vem den nästa är. Så Jesus vände egentligen upp och ner på våran bild av vem som är våran nästa! Och det kan vara väldigt störande. Betyder det alltså att Jesus i sin befallning ber oss att endast älska de som visar oss barmhärtighet? Detta skulle motsäga en kristens syn på kärlek, att kärleken är villkorslös.
Var så säker, det här är inte vad Jesus menar. Faktum är att vi inte får glömma den sista meningen av texten: ”Då sade Jesus: ’Gå du och gör som han!’” När han säger ”gör som han” hänvisar Jesus till hur samariern uppträdde. Så enligt den här texten är Jesus befallning till slut inte ”älska din nästa som dig själv” utan ”var alla andras nästa”. Var alla andras nästa.
Att fasta skulle vara en bra start på din resa till att bli en klimatets nästa.
Genom att känna den verkliga känslan av hunger när vi fastar så kan vi känna fysisk solidaritet med offren för extrema klimat. Det raserar de omfattande avstånden i tid och rum som nu separerar oss ifrån de flesta offren av klimatförändringarna.
Det gör att deras verklighet sprängs in i vår verklighet.
Tack vare våra kroppar så säger vi inte bara att vi visar solidiaritet med dem utan vi är i solidaritet med dem.
Idag kan du, genom att fasta, komma närmare de som är drabbade.
Idag kan du, genom att fasta, börja din resa till att bli en klimatets nästa.
Martin, Pranita och Elijah efter gudstjänsten, foto av Caroline Richter
Idag kan du, genom att fasta, börja svara på Jesus kallelse: ”Gå du och gör som han.”
Amen.
Lämna ett svar