Den 4 mars fick vi Ageravolontärer chansen att delta i ett självreflekterande pass om hållbart engagemang, som en sista del i vårens fortbildning. Jennie Nordin som är kyrkoherde i Östersunds församling delade sina egna personliga erfarenheter av att vara ung volontär, men pekade också ut vad som driver ett engagemang i allmänhet.
Nyckelorden frustration & lust, delaktighet, och meningsfullhet pekades ut som viktiga komponenter för ett engagemang. Vi pratade också om begriplighet, hanterbarhet och uthållighet.
I somras delade jag en story på instagram om Black Lives Matter-rörelsen, innan jag hade gått med i Agera. En bekant svarade privat och skrev: ”Lina, du som är aktivist, varför lägger du inte upp något om kampen för demokrati som pågår i Belarus just nu?”.
Jag blev ställd.
Är jag en aktivist? Och är det alltså för att jag lägger ner tid och energi på att få de som följer mig att förstå Black Lives Matter? Var jag en aktivist redan när jag delade min oro för kvinnor och barn som blir instängda med våldsamma män i pandemin? Finns det fler i min omgivning som ser på mig så? Ser jag på mig själv så? Vad förväntas av mig då? Ska jag som aktivist ha dåligt samvete för de ämnen jag inte tar upp? Och måste jag alltså upprätthålla den här nya titeln (som jag alltså förvärvat helt av misstag) genom att öka hur mycket jag ger av mig själv? Var går gränsen i så fall?
Och vill jag verkligen vara aktivist då?
Svaret blev ja. Jag gick med i Agera bara ett par månader senare. Men svaret blev ja för att jag kom fram till att min aktivism måste styras av mig i så fall, och inte av andras förväntningar.
Mitt i en pandemi fick jag direkt personlig erfarenhet av hur det är att engagera sig när man inte känner total delaktighet från början. Kulturen i Agera är otroligt välkomnande och det känns högt i tak när det kommer till idéer och initiativ, men ingenting kan helt ersätta att träffa människor i verkligheten när man är ny. Inte bara för att de flesta känner varandra, utan också rent tekniskt. Under vårt fortbildningspass om hållbart engagemang gav min dator upp och jag kunde inte se skärmen längre, vilket hindrade min delaktighet på ett väldigt konkret sätt när vi gick in i diskussion och personliga tankar om vårt eget engagemang. Så jag tänker helt enkelt att jag passar på att dela mina i ett blogginlägg istället.
Som misstags-aktivist och nybörjarvolontär är frustration och lust det viktigaste för mig, de är anledningen till att jag försöker någonting överhuvudtaget. Frustrationen kommer från den starka känslan att det inte får vara så här orättvist i världen. Bara i allmänhet. Lusten kommer för mig från hoppet om att allt går att förändra till det bättre.
Jag har funderat länge på mitt lilla instagram-meddelande och kommit fram till att om båda de starkaste drivkrafterna i min aktivism är rotade i mina egna känslor, så är det ju också helt förlåtligt om jag är ologisk och inkonsekvent i mitt engagemang. Vad jag lägger min energi på att försöka förbättra behöver inte vara begripligt för någon annan än mig. Det behöver däremot vara hanterbart så att jag kan behålla en långsiktig uthållighet.
– Lina Granbacka, Ageravolontär
Lämna ett svar