Jag tar ofta lång tid på mig när jag väl handlar min mat, speciellt nu när jag precis flyttat till ny stad och inte hittat ”min” mataffär än. Det tar inte lång tid för att jag tycker att det är så fantastiskt kul att handla utan för att jag utkämpar en konflikt med mig själv och mina känslor. Egentligen vill jag bara ha varor som är tillverkade genom Fair Trades värderingar. Plus att de ska vara ekologiska, vegetariska och samtidigt, på något vänster, även närproducerade. Där kommer det mest angenäma (och kanske mest tidskrävande) problemet, vilket av kriterierna väger tyngst om valmöjligheten finns?
När jag står där och väljer mellan ekologiskt och Fair Trade så kan jag inte låta bli att titta på priset. Varför är dessa varor så ofta dyrare än de andra? Varför står de prydligt uppställda i en smal liten rad vid sidan av alla andra produkter. Som om de inte får tillhöra den homogena grupp produkter som konkurrerar med flashigast färg och billigast pris. Som om ingen skulle vilja ha dem. Det ligger ju tyvärr något i det, det är inte så många som köper dem. Under den timmen jag befann mig i butiken såg jag ingen annan med Fair Trade i sin korg och det var inte bara en person som med stora ögon tittade i min korg –och sen på mig- också på min korg igen.
”Varför är du så naiv?! En student kan ändå inte göra någon skillnad…” och ”Känner du dig glad och bättre än alla andra när du kan stoltsera med dina rättvisa varor?” är frågor jag fått och ibland känner att ännu fler tänker. Åt den första finns ett självklart svar och jag jobbar på att kunna argumentera för det bättre. Åt den andra drar jag bara en stor suck, det är verkligen tvärt om. Jag blir ofta nedslagen när jag går bland alla livsmedel och tänker på hur de kommit dit. Jag blir ledsen när jag inser vår (inkluderar mig själv här!) ovilja att veta dess bakgrund och påverkan på våra medmänniskor och vår natur. Vår rädsla och lathet att göra något åt det och helt enkelt på hur skapelsen mår idag.
Men visst finns här många som vill förändra, förbättra och tänka nytt! En av dem som faktiskt gör något åt det är en präst i Lunds stift:
http://www.skanestadsmission.se/Press/Nyhetsarkiv/Ekologiska-och-glutenfria-oblat/
Oblatstillverkarna ville inte tillverka ekologiska och glutenfria oblat så han fick till stånd ett win-win projekt med stadsmissionen. Här får klienterna det hälsosamma uppdraget att cykla ut oblaten till församlingarna och därmed en värdefull vardag. Under Världens fest introducerades det och till Första advent kan församlingar beställa det. Även ifall det finns mycket arbete att göra så får vi aldrig glömma allt det fina i livet. Om vi nu låter julen få symbolisera allt det så kan vi ju inte annat än hoppa av glädje då den i år kan bli bättre än någonsin. För vad är ett bättre kärleksbevis än solidariskt tillverkade oblat?
Elin Redfors, Ageravolontär i Åhus församling
Lämna ett svar