Den frågan fick Ageravolontären Olivia Lundegårdh försöka svara på tillsammans med andra unga som deltog i ett seminarium anordnat av Avfall Sverige. Här kommer hennes rapport.
Den 7 april åkte jag tillsammans med Hanna Soldal till Stockholm för att vara med på ett seminarium med Avfall Sverige, som Svenska Kyrkans Unga, de politiska ungdomsförbunden och andra ungdomsorganisationer som engagerar sig för klimat och miljö, blivit inbjudna till. Avfall Sverige är kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Den grundläggande frågeställningarna inför seminariet var ”Hur skapar vi en framtid utan avfall?” och ”Hur kan avfall Sverige bidra till genomförandet av Agenda 2030?”.
Det började med att vi fick mingla och äta lunch tillsammans med de andra deltagarna. Sedan var det en introduktion med olika synvinklar på avfall. Modererade gjorde Ageravolontären Amanda Björksell i sin roll som LSU:s klimatrepresentant. Den första som talade var Amanda Borneke från SACO, som berättade för oss hur mycket avfall det blir från rivningar och hur hennes arbete på rivningsplatser handlar om att försöka minska det avfallet. En tredjedel av allt avfall som är i omlopp i Europa kommer från rivningsbranschen. Amanda tog även upp att vi behöver förändra vår syn på vad som är avfall och vad som är återvinningsbart material, för allt handlar om vad vi kallar det och vårt beteende. Vi behöver tänka resurser, inte avfall. I dagsläget har människor inga problem med att använda begagnade bilar, sova i begagnade lakan under hotellvistelser och köpa gamla hus och lägenheter. Amanda menade då att om det går att sätta ett värde på återbrukade saker i dessa fall så borde vi kunna se att det även finns ett värde i det som många av oss slänger på tippen och som blir avfall. Något jag tar med mig från Amandas föreläsning är att vi ska se över vad vi kallar saker. Ett bra exempel var att istället för att prata om flygskam så borde vi kalla det för tågskryt!
Därefter talade Katarina Sundberg och Saga Pilblad Hjerpe från Avfall Sverige som berättade om varför de bjudit in oss samt vad deras mål med träffen är. Anledningen var att Avfall Sverige vill förändra hanteringen av avfall och genom det påverka Sveriges klimatavtryck. Saga, som är praktikant på Avfall Sverige, kom då med iden att bjuda in alla ungdomsorganisationer och föreningar för att få höra vad för idéer som finns bland unga om hur Avfall Sverige skulle kunna förbättra avfallshanteringen och även minska mängden avfall. Efter dem talade Gabriel Wikström, som är nationell samordnare för Agenda 2030, om hur han vill införa en nollvision när det gäller avfall. Han nämnde hur nollvisionen av dödsfall i trafiken gjorde att fokus flyttades från de enskilda trafikanternas beteende till dem som bygger vägar och bilar. Han såg framför sig att samma sak kan ske i avfallshanteringen. Människor kommer alltid att göra misstag. Det handlar om att forma ett system för att kompensera för misstagen. Gabriel skapade en förståelse och en bra koppling till hur Agenda 2030 verkligen kan komma in i alla sammanhang.
Efter att alla hade talat var det dags för två workshops där den första handlade om förebyggande och återanvändning och den andra om återvinning. Det fördes många samtal och vi använde oss av verktyget Jambord för att alla skulle få ta del av vad de andra grupperna pratade om. Vi talade bland annat om att det handlar mycket om att företag behöver ta sitt ansvar och förebygga avfall genom att skapa produkter som går att använda flera gånger eller som på ett enkelt sätt kan återvinnas. Något som det här visade är att unga har många goda idéer kring hur vi kan förhindra att skapa avfall i den stora mängd som det görs idag (13,1 ton icke-farligt avfall och 279 kg farligt avfall per person och år!). Gabriel Wikström lyfte att nu måste de här goda idéerna omsättas i politiska beslut och det kräver en folklig förankring och ett engagemang. Det jag tar med mig är att det är viktigt att företag och organisationer som har mycket makt bjuder in till den här typen av samtal där de utgår från Agenda 2030 för att skapa en bild av vad de kan fokusera på för att bidra till att vi uppnår de globala målen. Avfall Sverige har en viktig roll som branschorganisation då de samlar alla kommuner och därigenom även alla människor som bor i Sverige. För alla kan vi göra något för att få en planet som är bebolig för mänskligheten i många generationer framåt!
Jag vill även uppmuntra dig som läst det här att fundera över ditt eget avfall. Vad gör du för att minska avfallet från din konsumtion?
/Olivia Lundegårdh, Ageravolontär i Uppsala stift
Lämna ett svar