Daniel Andersson från Stockholm är en av de Ageravolontärer som just nu går Rädda Barnens biståndsakademi. Här berättar han om den första utbildningshelgen inför den kommande fältresan till Zambia.
Jag, Daniel Andersson och Linda Larsson är representanter för Ageravolontärerna och Act Svenska kyrkan på årets upplaga av Rädda Barnens biståndsakademi. Mina förväntningar innan utbildningen var att jag ville lära mig om biståndet i sig självt, hur biståndet utformas i praktiska sammanhang och hur strategierna är utformade och specificerade. En fråga som ligger mig nära hjärtat är hur utvecklingsbistånd tillika humanitärt bistånd berör perspektivet “local to global”. Mycket fick vi svar på under den första träffen och min förhoppning är att vi kommer kunna reda ut resterande frågor under nästa helgträff och under fältresan till Zambia.
Huvudsakligen handlade den första träffen om Rädda Barnens historia, biståndet som ett internationellt projekt och om biståndseffektivitet. Det svenska biståndets mål, styrning och aktörer lyftes också samt myter om bistånd och biståndskritik i Sverige idag. Vi fick även ta del av statistik och fakta om utvecklingen i världen och ha intresseväckande diskussioner. Här kommer några saker som jag tog med mig från träffen:
Om Rädda Barnen
Rädda Barnen grundades i maj 1919, strax efter första världskriget då Eglantyne Jebb instiftade “Save the Children fund”. Efter det, i november 1919 grundade Ellen Palmstierna, Elin Wägner med flera svenska Rädda Barnen. År 1923 kom det banbrytande dokumentet ”Deklarationen om barns rättigheter”, som skrevs av Eglantyne Jebb och som presenterar fem grundläggande punkter beträffande barns rättigheter. Internationella Rädda Barnen antog deklarationen och arbetade för att få NF (Nationernas Förbund, FN:s föregångare) att anta den. Vilket också skedde i Genève den 26 september 1924.
Om biståndets styrning
Biståndet styrs generellt sett av:
- Agenda 2030, de 17 globala utvecklingsmålen.
- Sveriges politik för global utveckling (PGU 2003). Grunden i denna politik är att alla politikområden ska agera samstämmigt och dra åt samma håll för att nå målet om en rättvis och hållbar global utveckling.
- Policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete. I policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd beskrivs vad det svenska biståndet ska åstadkomma. Ramverket ska säkerställa att det svenska utvecklingssamarbetet ligger i framkant, och att det är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart och jämställt. Dokumentet är utgångspunkten för den svenska biståndspolitiken och regeringens styrning av det svenska biståndet.
- Budgeten och enprocentmålet. Varje år beslutar riksdagen om biståndsbudgetens storlek. Sveriges bistånd uppgår just nu till en procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI).
- I budgetpropositionen till riksdagen anger regeringen hur de vill fördela biståndet under Utgiftsområde 7: internationellt bistånd.
- I biståndsbudgeten ingår alla kostnader som klassificeras som bistånd enligt OECD:s biståndskommittés definition. Majoriteten av Sveriges bistånd går genom Sida, men inte allt. Delar av biståndet går också genom utrikesdepartementet och andra myndigheter.
- OECD-DAC (Development Assistance Committee), är OECD:s biståndskommitté. Ett internationellt forum där givarländer utvecklar biståndet och säkerhetsställer dess kvalitet. DAC sammanställer också statistik över biståndsflöden och granskar biståndet.
Biståndet är ytterst politiskt och de strategier som biståndet följer beslutas ungefär var fjärde år. I strategierna anges ett övergripande syfte och ett mål för vad det svenska utvecklingssamarbetet ska bidra till under den angivna perioden. Strategin styr också hur pengarna ska användas. Generellt sett har Sverige haft ett tydligt fokus på demokratisering och genusrättvisa – vilket även Act Svenska kyrkan jobbat utifrån.
Något som jag tycker var särskilt intressant att få veta är hur man kvalitetssäkrar bistånd. Detta utgår ofta, men görs annars utifrån fem olika perspektiv:
- Biståndseffektivitet
- Anti-korruption
- Riskbedömningar
- Kapacitet
- ISK (Intern Styrning och Kontroll)
Något annat som fastnade hos mig från den första helgen var informationen om hur bistånd genomförs och hur utvecklingsbiståndet och det humanitära biståndet skiljer sig åt i både utformning och mål.
Helgen var i sin helhet otroligt givande. Jag fick nya perspektiv på biståndet och hur viktigt det är, hur stor skillnad biståndet faktisk gör och i vilka rum vi primärt kan påverka biståndet utformning.
/Daniel Andersson, Ageravolontär i Stockholms stift
Lämna ett svar