VAD HAR VI GJORT MED DET VI FÅTT?

Världen är god! Även denna sommar kan vi säga det. Solen skiner, fåglarna kvittrar, blommorna doftar och vinden viner i träden. Det är inte svårt att stämma in i se hur i prydning jorden står, se hur för dig och mig hon får så underbara håvor. (Sv.Ps 200) Underbara gåvor. Gläd dig vid den store Gudens gåvor sjunger vi i samma psalm. Även bortom våra idylliska sommargläntor så kan vi säga det. Världen är god. Och det är inget annat än en gåva.  För allt detta goda 

DET VI HAR FÅTT. Det är inget vi själva konstruerat eller uppfunnit. Det bara kommer till oss. Räcks till dig och mig var dag. Solen som går upp. Regnet som vattnar åkrarnas jord. Smaker och dofter. Stjärnor och regnbågar. Fåglar och insekter. Människor som skrattar och ler. Det är liv och det ger liv. Det är gott. Och det ges till oss var dag. 

En regnig novemberdag är det kanske inte lika enkelt att se och känna, men nu, just här och nu är det svårt att missa. Det är sommar och det är varmt. Skogar och fält grönskar och spirar i olika färger och nyanser. Barnen springer barfota på gräset och plaskar i vattnet. Doften av grillat sprider sig mellan husen på kvällarna. Jordgubbarna rensas för att ätas med glass, mjölk eller bara som de är. Skratt, tjo och tjim. Det är tid för att njuta. Och Gud vill att du ska njuta. Känna in allt det goda. Ta emot det som ges till oss. Det liv som spirar och doftar. Känna gräset mellan tårna. 

Även efter denna annorlunda vår kan vi njuta. Kanske är det extra viktigt att göra det just denna sommar. För njuta kan man göra, pandemi eller ej. Och häpnas över att världen är god. Trots allt. Världen är vacker. Världen är god. Och allt detta vackra och goda, det har vi fått. 

MEN VAD HAR VI GJORT MED DET VI FÅTT? Svaret vet vi allt för väl. Och det är ett svar som tar emot. Skogar skövlas, luften förorenas och haven fyller vi med plast och skräp. Djur och växter utrotas. Och vi behandlar varandra illa. Vi går förbi den som behöver hjälp, vi tror inte varandra om gott och vi tänker mest på oss själva. Vi utnyttjar såväl naturen som andra människor. Vi har satt våra egna kortsiktiga och egoistiska intressen framför andra människors värdighet och rättigheter. Tanken om naturens skönhet och rikedom blir istället tillgångar på banken för de som skövlar och exploaterar. Gud lovade Noa att aldrig mer ödelägga jorden och regnbågen blev tecknet på detta löfte. Dessvärre verkar vi människor försöka göra det på egen hand istället. 

Det är inte bara i vår tid som vi människor blivit blinda inför det goda i världen, det har varit ett mänskligt drag i alla tider. Episteltexten vittnar om fientliga sinnelag och onda gärningar hos människorna. Jesus mötte människor som var som får utan herde, vilsna och utlämnade. Dem undervisade han. Han fylldes av medlidande, avstod från sin vila och undervisade dem länge. Han såg vad de behövde. När de blev hungriga gav han dem bröd och fisk att äta. Av det som såg ut att knappt vara något alls mättade han alla som var där. I brödet räckte han liv. Det goda. Alla fick ta emot. Det räckte till alla och blev över. Jesus kommer till oss och visar hur vi borde göra med det vi fått. 

ATT VI SKA TA HAND OM DET. Se det goda i det vi har runt omkring oss och värna det. Ta hand om livet. Ta hand om det vi fått. Jesus vill att vi ska göra det. Efter att Jesus brutit brödet var det lärjungarna som fick dela ut det till folket. Det är något som vi också kan göra. Om vi följer Jesus och tar hand om det vi fått. 

Vid nattvardsbordet blir det enklaste brödet till livets bröd. Jesus ger sig själv till oss. Brödet bryts och delas ut, precis som det gavs till folket då. Undret skedde inte bara en gång. Det sker om och om igen då människor följer och samlas kring Jesus. Försoning och förlåtelse räcks till oss i brödets gestalt. Vi får en ny chans, att börja om och ta hand om det vi fått. Och det som räcks tills oss, det får vi likt lärjungarna dela med oss av och ge vidare. Förvalta så att det kan växa och bli något mer. 

Ser vi det goda i världen och tar hand om det, då hjälper vi också varandra. Då förstår vi att vi inte är små isolerade öar utan att vi hör ihop och att vi påverkar och påverkas av varandra. Det har vi sett den här våren. Jesus kom för att försona en hel värld, en hel mänsklighet genom alla tider och framtida generationer. Men samtidigt som det var för oss alla var det också för var och en av oss specifikt. Han bröt brödet för din skull, han dog och uppstod för din skull och allt det goda i världen som ges till dig är just ditt. Givet till dig att njuta av, ta hand om och tacka för. Tillsammans och var och en kan vi därför, i tacksamhet och glädje, stämma in i vår lovsång Lova Gud i himmelshöjd, sjung med glädje, lust och fröjd. Sjung med kraft och gladligt mod. Halleluja! Gud är god! (Sv.Ps 6) Ja, Gud är god, precis som världen är det. 

Veronica Pålsson, Ageravolontär