Kapellet har tagits i bruk

Bromma kyrkas nya kapell har nu tagits i bruk! Efter ungefär ett och ett halvt år kan vi nu tända ljus i kapellet, lyssna till den nya orgeln och lättare ta oss fram i vapenhus och källare.


Det nya kapellet vid Bromma kyrka.

I början av januari 2019 firade vi stängningsmässa i Bromma kyrka. Därefter tömdes lokalerna och bygget kunde börja. Det senaste ett och ett halvt året har kyrkan fått ett nytt kapell i anslutning till vapenhuset och en ny funktionshinderanpassad huvudingång. Vapenhuset renoverades och en hiss ner till kryptan installerades. Kyrkan fick nytt el- och ventilationssystem och förbättrat brandskydd. Inne i kyrkorummet installerades den nya orgeln och på kyrkans norrsida anlades en klosterträdgård/örtagård.

Inne i kapellet.

Den första söndagen i september kunde Bromma församling äntligen ta de efterlängtade tillskotten i bruk. På plats fanns arkitekt Karolina Keyzer med delar av sitt team, biskop emerita Eva Brunne, församlingsbor, delar av Bromma församlings personal och förtroendevalda och många fler. Det bjöds på högtidsfika, tal hölls och de första ljusen tändes inne i kapellet.

Söndagsmässa firades i Bromma kyrka.
Högtidsfika utanför Bromma kyrka.
Biskop emerita Eva Brunne bar det första ljuset från kyrkorummet till kapellet.
De första ljusen tändes i Bromma kyrkas nya kapell.
Karolina Keyzer och Emma Lindegård från arkitektkontoret OKK+ som har ritat det nya kapellet.

Tillbyggnaden och renoveringen av Bromma kyrka är därmed avslutad. Kapellet är färdigt att användas och kommer vara öppet när kyrkan är öppen. Bland annat har du möjlighet att besöka det när församlingen bjuder in till Öppen kyrka på torsdagar kl. 17.30–19.00. Varmt välkommen!

Äntligen står orgeln vid västväggen!

Nu är orgeln i Bromma kyrka i bruk. Den högtidliga invigningen får vänta, men församlingens organister spelar på den när vi har öppen kyrka på söndagarna och i juletid.


Vid besiktningen hölls avstånd och ett fåtal närvarade för att hålla den nuvarande maxgränsen på samlingar om max åtta personer.

Från vänster: Mattias Wager, domkyrkoorganist och besiktningsman, och de båda orgelbyggarna Åke Bergenblad och Mats Jonsson.

I samband med besiktningen spelade Mattias Wager Bachs Toccata i C-dur för de närvarande. Vill du höra hur orgeln låter kan du se en film från framförandet här.

Den nya orgeln har 23 stämmor. Den känns så självklar i kyrkorummet att det är svårt att komma ihåg hur det såg ut innan så här kommer en liten exposé över tidigare kända orglar i Bromma kyrka:

Det här är den andra kända orgeln i Bromma kyrka. Den inköptes år 1857 och hade sex stämmor. Stora delar av den var placerade vågrätt över mittgången. Den första orgel vi känner till i Bromma kyrka införskaffades i början av 1800-talet, men på den finns inget foto. Någon tidigare orgel finns inte dokumenterad.

Orgeln därpå med spelbordet uppbyggt på söder om mittgången kom på plats i samband med restaureringen år 1906 och utnyttjade även den utrymmet över mittgången. Den hade nio stämmor och var tillverkad av Åkerman och Lund.

Den förra kyrkorgeln från 1957 av firman Marcusen og søn stod i det sydvästra hörnet.

Den nya orgeln följer kyrkorummets form och tar upp färgen i bänkraderna. Som extra bonus skapar de rengjorda ljuskronorna och väggarna just nu ett alldeles speciellt ljus i kyrkorummet!

Schhhh – intonation pågår!

Varför är det så tyst i kyrkan? Just nu ställs de cirka 1500 piporna i Bromma kyrkas nya orgel in och justeras var och en för att få exakt rätt ton.


Orgeln är målad. Piporna är på plats och justeras nu en och en.

De senaste veckorna har det varit knäpptyst förutom enstaka pipljud i Bromma kyrka. Det beror på att den nya orgeln intonerats. Intonation är när man ser till att varje orgelpipa återger den önskade tonen för just den pipan. Det är ett precisionsarbete som kräver koncentration och absolut tystnad för den som ska justera piporna. Bromma kyrkas orgel har ca 1 500 pipor och intonationen tar cirka fyra veckor.

Inuti en kyrkorgel

Just nu håller en ny orgel på att installeras i Bromma kyrka. Orgeln är tillverkad av Bergenblad & Jonsson AB, en orgelverkstad i småländska Farstorp. I det här inlägget bjuder vi på en unik titt på vad som finns bakom orgelfasaden.


Åke Bergenblad och Mats Jonssons orgelbyggarverkstad ligger i en före detta möbelfabrik strax utanför Vetlanda, i Farstorp i Nye församling. I början av sommaren besökte församlingens musiker, ordföranden i församlingens fastighetsutskott och en kommunikatör verkstaden för att ta en titt på orgeln som just nu håller på att byggas upp i Bromma kyrka.

Från vänster: Anders Wengelin, ordförande i Bromma församlings fastighetsutskott, Åke Bergenblad, Lars Lodin och Anne-Marie Bodén, musiker i Bromma församling, Mats Jonsson, Lillemor Zielinsk, f.d. musiker i Bromma församling.

Orgeln stod uppbyggd i verkstaden. Eftersom ytan i Bromma kyrka är begränsad har den största utmaningen för orgelbyggarna varit att konstruera en orgel som har den önskade ljudbilden och samtidigt får plats.

Anne-Marie Bodén, Lars Lodin, Lillemor Zielinski, Åke Bergenblad och Mats Jonsson.

Orgeln är huvudsakligen byggd i svensk furu. När musikerna var på plats passade Mats Jonsson på att justera notstället så att det hamnade i rätt höjd.

Lars Lodin och Anders Wengelin inspekterar spelbordet.

Till vissa detaljer har ädlare träslag använts i dekorativt syfte. Mahogny i spelbordet och ebenholz i de svarta tangenterna. Här syns också lite av mekaniken under skalet.

Ekpedalerna.

Pedalerna är utsatta för större slitage och är tillverkade av ek som är ett hårdare träslag.

Helén Grahn, musiker i Bromma församling, och Åke Bergenblad.

Det här är en av väderlådorna, den trålåda i orgelhuset där piporna står uppställda. Det är här luften fördelas när musikerna spelar på tangenterna eller pedalerna. Om hålen är öppna fortsätter luften upp i piporna och piporna låter.

Metallpipor i olika storlekar.

Bromma kyrkas orgeln har cirka 1 500 pipor. Träpiporna i furu, ek och björk är tillverkade på ett sågverk i Småland. Metallpiporna i orgelmetall (bly och tenn) är till viss del återvunna men några har också nytillverkats.

Lars Lodin och Lillemor Zielinski tar en närmare titt på bälgen.

Bälgen är gjord av skinn och trä. Det viktigt att använda skinn av god kvalitet så att det inte torkar.

Bälgen och några av baspiporna.

Bälgen som förser orgeln med luft och några av de största träpiporna (baspiporna) som ska placeras i Bromma kyrkas golv, under körläktaren.

Abstrakterna binder samman orgelns alla delar.

Abstrakter kallas de långa dragsträngar som binder samman spelbordet med spelventiler i väderlådorna. De är gjorda av furu med en tvärslå i björk. Eftersom utrymmet i Bromma kyrka är så begränsat används vinklar för att binda ihop dem.

Det är nästan synd att abstrakterna ligger i golvet för de är så otroligt vackra och fascinerande att titta på! (församlingens kommunikatörs åsikt).

Nu beger vi oss till Bromma kyrka!

Abstrakterna i Bromma kyrka innan de monterats.

Furu är ett mjukt träslag. Abstrakterna är smala som glasspinnar och tar man en i handen är det lätt att bryta av dem, men så länge de dras längs fibrerna (som i orgeln) klarar de en enorm belastning.

Golvet mot norrväggen.

Hålet i golvet där bälg, fläkt och de största träpiporna ska få plats. Det var här de nedgrävda skeletten som vi skrivit om tidigare här på bloggen hittades.

Under mittgången.

Abstrakter under Bromma kyrkas mittgång ska koppla ihop orgelns delar.

Åke Bergenblad på plats i Bromma kyrka.

Abstrakterna förs in i utrymmet. Innan konstruktionen av orgeln togs noggranna mått och varje centimeter har utnyttjats.

Ska det rymmas? Lite nervöst innan allt kommit på plats.

Här sticker abstrakterna ut söder om mittgången och förbinder bälgen och det norra verket (där pipor står kommer stå uppställda) med spelbordet och det södra verket.

De största träpiporna, orgelns baspipor.

Här har bälgen och baspiporna kommit på plats i golvet under körläktaren (det här är alltså samma plats som var ett hål i golvet i en tidigare bild).

Spelbordet.

Spelbordet på plats i Bromma kyrka. Notera abstrakterna som i framtiden kommer täckas av ett golv.

Detaljbild. Abstrakterna fortsätter bakåt och upp till södra verket.
Detaljbild, i golvet bakom spelbordet.

Knytpunkten i golvet bakom spelbordet. Här syns hur orgelkonstruktörerna arbetat med vinklar.

När träkonstruktionen är på plats ska orgeln målas, piporna monteras och sedan ska den intoneras. Titta in snart igen för att läsa mer!

En tillbakablick i Bromma kyrkas byggnadshistoria

Bromma kyrka har fått nya tillbyggnader varje århundrade. Medan det nya kapellet byggs tittar vi tillbaka på några gamla bilder från ett tidigare byggprojekt.


Bygget vid Bromma kyrka pågår för fullt. Nu har kyrkan stängt igen för att installera den nya orgeln och göra klart det sista på tillbyggnaden och vapenhuset.

I alla århundraden har tillbyggnader gjorts i Bromma kyrka. På den här bilden kan vi tittat tillbaka till år 1966-68 då arbetet med kyrkans grund pågick. De medeltida grundmurarna på både långhus och rundhus ersattes då av betong. Bilden visar kyrkans norra sida vilket är platsen där klosterträdgården nu ligger.

Foto: Bromma kyrkoarkiv P111:7.

Grunden restaurerades samtidigt som vapenhuset byggdes i slutet av 60-talet. Här kan du se hur kyrkan såg ut innan hon fick sitt vapenhus.

Foto: ATA.

Arkitekt Ragnar Hjorth var ansvarig för det nya vapenhuset. Här håller han i en modell av den nya byggnaden.

Foto: ATA Planch 1:11.

Möt arkitekten bakom Bromma kyrkas tillbyggnad

Kyrkoherde Torbjörn Gustavsson och arkitekten Karolina Keyzer möttes i slutet av sommaren för att diskutera Bromma kyrkas nya tillbyggnad.

– Det här är ett viktigt hus och bland det finaste uppdrag jag har varit involverad i, berättar arkitekten Karolina Keyzer när Brommabladet träffar henne och kyrkoherde Torbjörn Gustavsson vid Bromma kyrka.


När Karolina Keyzer och hennes team på OKK+ började arbeta med tillbyggnaden vid Bromma kyrka frågade de sig om det ens gick att bygga nytt här. De behövde lära känna kyrkan på djupet för att bygget skulle ske på hennes villkor. Teamet kom fram till att Bromma kyrka byggts till i alla tider, en identitet som snart utvecklats med ännu en del.

– För mig var det viktigt när vi letade en arkitekt att hitta någon som har respekt för platsen, för dess minnen, historia och syfte. Man får inte missa känslan för människor och det inre livet, förklarar Torbjörn Gustavsson.

Karolina och hennes kollegor inspirerades av den gamla sakristian framme vid koret. Den byggdes under medeltiden för funktion och för prästens behov av förberedelse och bön. Arkitektteamet ville framhäva den äldre kyrkan och bygga nytt bredvid, den här gången för församlingens behov och bön.

– Den nya utbyggnaden är liten men en del av något större. Den står vid sidan av. Vi ser den som en lillebror som både lutar sig mot vapenhuset från 60-talet och som samtidigt stöttar upp kyrkan. Ett litet hjälphus. Den ska inte ta över eller skryta, den ska se ut som en naturlig del av Bromma kyrka, en ny möjlighet, förklarar Karolina Keyzer.

I det senaste numret av Brommabladet, nummer tre 2020 – ”Uthållighet”, kan du läsa hela artikeln med Karolina Keyzer och kyrkoherden. Du hittar det här.

Pictormålningarna restaureras med nanokalk

Albertus Pictors målningar i Bromma kyrka har rengjorts och restaurerats med ny teknik som utgår från det gamla materialet.


En spruta används för att injicera nanokalk bakom målningarna.

Innan påsk rengjorde Stockholms Måleri och konservering Pictormålningarna i långhuset. Damm har tagits bort med sotsvamp och pensel. När restaureringsbloggen besökte kyrkan arbetade konservator Ewa Björdell med västväggen som bland annat skildrar Jesus intåg i Jerusalem och Judaskyssen. Hon knackade försiktigt och lyssnade för att känna om det finns håligheter eller sprickor i väggen som behöver lagas.

– Vi går över kalkputsen och injicerar nanokalk med spruta i sprickor. Kalk är ett mineraliskt material som inte bryts ned. Sist kyrkan restaurerades, på 1990-talet, användes plastbaserat bokbindarlim som var organiskt och nedbrytbart. Den här är ny teknik som inte fanns då, säger Ewa Björdell.

Nano betyder miljarddel. Nanoteknik är när material sätts ihop på nanonivå med partiklar som är nästan ofattbart små– försök själv föreställa dig en miljondel av en millimeter. Eftersom nanokalk utgörs av samma material – kalk – riskerar det inte uppstå några reaktioner mellan olika material. Kalket är helt kompatibelt och kan ersätta förlorade och nedbrutna bindningar i väggen under målningarna.   

Ewa har också intervjuats av Mitt i Bromma. Läs artikeln här.

Väggarna rengörs och restaureras varsamt.

I en klosterträdgård

Den lilla men tydligt gestaltade klosterträdgården kommer ligga mellan den nya tillbyggnaden och Urban Hjärnes gravkor. Trädgårdsarkitekten Bo Karlsson, Mälark AB, har inspirerats av traditionella klosterträdgårdar och berättar mer om sitt arbete:

”Växtvalet innefattar rosor och kryddväxter som bägge är vanligt förekommande element i klosterträdgårdar. Kryddträdgården i miniatyr innehåller arter av timjan, malört och stenkyndel vilka historiskt sett har fungerat som föda eller läkeväxter. Där finns även blodormrot som använts som läkemedel”.

I trädgården kommer det också växa magnolia, stjärnflocka och höstanemon. De saknar visserligen traditionell koppling till en klosterträdgård, men tillsammans med marktäckande myskmadra skapar de en pålitlig stomme.

”De är valda för att tillföra en finstämd, mjuk och sakral känsla passande för utomhusminnesstunder och liknande”.

När trädgården står i blom kommer det vara i vitt för att gå ihop med kyrkan. Meditationsplatsen kommer ligga inbäddad i vit buskros. Gruppvis planterad klosterlilja ska ge en direkt koppling till klosterträdgårdar, men det kommer också finnas vårstjärna och orkidénarciss.

”Växterna har inspirerats av traditionella klosterväxter men fokus har legat på att välja arter som kommer att fungera väl på platsen och tillföra mesta möjliga skönhetsvärde och täckning av mark till kyrkans fuktigare och skuggigare norrsida”, sammanfattar Bo Karlsson.

Klosterträdgårdens växter

Ta en promenad till Bromma kyrka,. Redan nu går det att se konturerna av klosterträdgården som kommer ligga norr om kyrkan. Med hjälp av lite fantasi och bilderna nedan kan du kanske föreställa dig hur det kommer att se ut!

Solitärbuskar:
Stjärnmagnolia (Magnolia Stellata)

Rosor:
Buskros (Schnneewittchen)

Perenner:
Japansk malört (Artemisia schmidtiana)

Höstanemon (Anemone hybrida)

Stjärnflocka (Astrantia major)

Bergormrot (Bistorta affinis)

Stenkyndel (Calamintha nepeta)

Myskmadra Galium odratum)

Backtimjan (Thymus serpyllum)

Lökar:
Vårstjärna (Chionodoxa luciliae)

Klosterlilja (Leucojum vernum)

Orkidénarciss (Narcissus triandrus)

Krollilja (Lilium martagon)

Samtliga bilder hämtade från Wikimedia Commons. Vit buskros har fotograferats av  Helge Klaus Rieder, japansk malört av James St John, stenkyndel av Magnus Manske,  höstanemon av Robert Acabashi och orkidénarcissen av David J Stang. Samtliga bilder är fria att använda enligt den Creative Commons-licens fotograferna samtycker till då de laddar upp foton hos Wikipedia. Skulle du upptäcka en bild som lagts upp utan upphovspersonens medgivande lämna en en kommentar så tas den bort.  

Invigningen framflyttad

Under 2019 har Bromma kyrka genomgått en renovering för att tillgänglighetsanpassas och få ett bättre brandskydd. Bygget har därför dragit ut på tiden.

– Vi ville så gärna att församlingen skulle kunna fira jul tillsammans i Bromma kyrka, men nu tvingas vi tyvärr flytta fram återinvigningen till någon gång nästa år. Det är vi jätteledsna för, säger kyrkoherde Torbjörn Gustavsson.

Förseningen beror bland annat på ett elfel och förseningar av leveranser av delar till hissen.

Julkonserterna och gudstjänsterna som skulle firas i Bromma kyrka under jul och nyår flyttas därför till Famnenkyrkan och Ängbykyrkan.

Den nya kyrkporten och ett fönster är på plats i vapenhuset, men delar till bland annat hissen saknas fortfarande.

Änglarna ser åter dagens ljus

Det andra inlägget på den här bloggen handlade om hur inventarier som var svåra att flytta från Bromma kyrka packades in inför byggstarten. Just nu arbetar konservatorer med att packa upp dem igen. Syftet med inpackningen var att skydda inventarierna från damm och mekaniska skador och att skapa ett jämt klimat för att inte riskera fuktskador.

–  För att hålla en jämn fuktighet packades föremålen in med Tyvek som är en slags väv som håller luftfuktigheten jämn. Tyvek är vattentätt men andas vilket betyder att det förhindrar kondens genom att släppa igenom fukt långsamt, säger Ewa Björdell, Stockholms målerikonservering.

Alla inventarier har slagits in i Tyvek och plast. Kristallkronorna fick dessutom bubbelplast som skydd. Två företag har ansvarat för arbetet, Stockholms målerikonservering som är experter på bland annat trä, skulpturer, vapensköldar och kalkmålningar och Acta konserveringscentrum som arbetat med textilier och med kristallkronorna.

– Men även andra, till exempel de som monterar byggställningarna, måste vara medvetna om riskerna, säger Ewa Björdell, som just nu är på plats i Bromma kyrka och övervakar arbetet när ställningarna plockas ned.


Ställningarna måste stå kvar när inventarier i tak och högt uppe på väggarna avtäcks.

När inventarierna är avtäckta ska de varsamt tas ned.

Dopänglarna kastar dramatiska skuggor.

Skuggan av skeppet.

Urban Hjärnes gravkor är fortfarande förseglat.

Foto: Ewa Björdell (passionsänglarna och skeppet), Bromma församling (övriga).