historisk byggnad

Änglarna ser åter dagens ljus

Det andra inlägget på den här bloggen handlade om hur inventarier som var svåra att flytta från Bromma kyrka packades in inför byggstarten. Just nu arbetar konservatorer med att packa upp dem igen. Syftet med inpackningen var att skydda inventarierna från damm och mekaniska skador och att skapa ett jämt klimat för att inte riskera fuktskador.

–  För att hålla en jämn fuktighet packades föremålen in med Tyvek som är en slags väv som håller luftfuktigheten jämn. Tyvek är vattentätt men andas vilket betyder att det förhindrar kondens genom att släppa igenom fukt långsamt, säger Ewa Björdell, Stockholms målerikonservering.

Alla inventarier har slagits in i Tyvek och plast. Kristallkronorna fick dessutom bubbelplast som skydd. Två företag har ansvarat för arbetet, Stockholms målerikonservering som är experter på bland annat trä, skulpturer, vapensköldar och kalkmålningar och Acta konserveringscentrum som arbetat med textilier och med kristallkronorna.

– Men även andra, till exempel de som monterar byggställningarna, måste vara medvetna om riskerna, säger Ewa Björdell, som just nu är på plats i Bromma kyrka och övervakar arbetet när ställningarna plockas ned.


Ställningarna måste stå kvar när inventarier i tak och högt uppe på väggarna avtäcks.

När inventarierna är avtäckta ska de varsamt tas ned.

Dopänglarna kastar dramatiska skuggor.

Skuggan av skeppet.

Urban Hjärnes gravkor är fortfarande förseglat.

Foto: Ewa Björdell (passionsänglarna och skeppet), Bromma församling (övriga).

Den vilda jakten på kyrkportarna

Det har spekulerats på vår Facebooksida och bland personalen på kafferasterna på församlingsexpeditionen i Famnen. Kan portarna gömts undan i något skrymsle på Åkeshovs slott där församlingen hade kontor tidigare? Kan de ha använts som bro över någon bäck i närheten av kyrkan? För inte kan väl någon ha eldat upp dem? Vi nystar vidare och kan nu glädja er som efterlyst ett tydligare signalement med att vi fått in ett bröllopsfoto där dörrarna syns tydligt. Personerna på bilderna är anonymiserade men känns dörrarna igen? Kontakta torbjorn.gustavsson@svenskakyrkan.se. Har du tur mynnar det ut i en lunchdejt!

Filmen med efterlysningen av portarna kan du se här.

Spännande fynd dokumenteras

Vid restaureringen av Bromma kyrka har gravar och skelett efter tre återbegravda personer hittats i golvet. Det är inte ovanligt att skelett hittas under arbeten i gamla kyrkor och det finns en upparbetad rutin för hur det hanteras. Fynden ska anmälas till Länsstyrelsen som skickar ut en arkeolog som säkerställer att de tas om hand på rätt sätt.

Ovanliga kvarlevor
Åsa Berger på Arkeologkonsult har varit på plats och grävt ut och dokumenterat alla fynd.

– Vi har hittat tre gravar, en man, en kvinna och en ung individ. Mannen och kvinnan låg i var sin kista i samma grop så de var sannolikt gifta eller släkt på annat sätt. Kvinnan hade en enkel ring av koppar eller mässing på vänster ringfinger. Kanske har det en gång legat en gravhäll ovanpå deras grav, säger hon.

Hon är inte osteolog, benexpert, men har undersökt handtagen på de kistor de ligger begravda i och gör bedömningen att gravarna är från 1700-talet. Det finns också orange färgfläckar kvar från en typ av harts som användes för att täta kistor på 1700-talet.

– Det är inte så vanligt med kvarlevor från den här tiden. Tidigare har inte 1700-talsben ansetts vara så intressanta eftersom man samtidigt ofta också hittat kvarlevor från medeltiden som man tyckt varit mer spännande.

Skeletten är i varierande skick. Runt en av gravarna finns mycket kalkbruk i jorden och kalket har löst upp och frätt benen.

– Mannens skelett är särskilt väl bevarat. Förmodligen var han äldre och på hans ena framtand finns en bortsliten rundel som ser ut att ha slitits bort av flitigt piprökande. Baserat på tandslitaget kan man också dra slutsatsen att kvinnan i samma grav blivit relativt gammal.

Hon visar på en av de andra gravarna där det förmodligen ligger en yngre person – kistan är kortare och benen smalare. En osteolog kan få fram betydligt mer information genom att undersöka skeletten. Det går till exempel att bedöma de dödas ålder, kön och kroppslängd och se spår av sjukdomar, skador och kanske till och med vad de åt.

Get, groda och fisk

Grävningen har varit ganska lätt eftersom det varit grävt på platsen tidigare och jorden är uppluckrad. Förutom människoskeletten har Åsa hittat kotrester från get, groda och fisk. Förmodligen är det sopmaterial som använts som fyllnad. De skelett som hittas kommer återbegravas på Bromma kyrkogård men innan det görs måste benen sorteras så att djurrester inte hamnar bland människobenen och människobenen ska sorteras efter person.

– Ben från djur är hårdare, blankare och mer kompakta. Människoben är skopiösa, lite som en tvättsvamp inuti.

Det är ett väldigt pusslande.

– Fingrar, tår … ofta är småbenen sist kvar. Vissa av benen skulle kunna vara från när det var kyrkogård, när det som idag är inne var ute, konstaterar Åsa.

Ett av fynden.

Mannen var förmodligen storrökare. I tandraden syns ett märke efter hans pipa.

Baserat på handtagen drar Åsa slutsatsen att gravarna är från 1700-talet.

Den rödorange fläcken i mitten av bilden är det harts som ofta användes för att täta kistor på 1700-talet.

Skeletten ska nu undersökas av en expert.

En mer tillgänglig kyrka

Tillgänglighet och tradition är ledord som gått som en röd tråd genom all planering för restaureringen och tillbyggnaden av Bromma kyrka. Hur skapar vi en kyrka som är tillgänglig för alla samtidigt som vi bevarar och inte ger avkall på vår kyrkliga och kulturhistoriska byggnadstradition?

Tillgänglighet
I marken på baksidan av kyrkan syns nu tydligt var den nya tillbyggnaden, absiden, kommer stå. Arbetet med den nya hissen som ska göra det möjligt för alla besökare att klara sig i kyrkan utan ledsagare är i full gång. I framtiden ska även du som har rullstol, rullator eller svårt att gå enkelt och på egen hand kunna besöka toaletten i kryptan. Jobbar du i församlingen, som anställd eller volontär, ska utrymmen som används av andra vara lika tillgängliga för dig.

Balken som går ut från vapenhuset används som vinsch. Hålet som tagits upp till höger om den tillfälliga balken är för den framtida takbalken för hisschaktet.

Hisschaktet tar sin form. Från utsidan syns nu också tydligt hur kryptan löper under kyrkan.

Tradition
Vapenhuset byggdes 1967 och fick ingång i söder, mot parkeringen. I samband med renoveringen kommer vi stänga igen den nuvarande porten och istället öppna upp mot väster – åt samma håll som den ursprungliga kyrkan hade sin port.

På kortsidan har arbetet med att återställa kyrkporten till det ursprungliga läget i vapenhusets västra vägg påbörjats.

Går du närmare kan du se att den framtida kyrkporten mätts upp.

Om du besöker kyrkan eller kyrkogården. Titta gärna på arbetet som pågår men var vänlig respektera avspärrningarna – för din och andras säkerhet.