Det var soppmässa i Majorna. Där fanns de hungriga. Hunger därför att det är svårt att få pengarna att räcka till mat och hunger efter gemenskap och tillhörighet. Är vi inte alla hungriga på gemenskap. På en plats vid ett bord. En annan människas ansikte. Någon att prata med. Att få säga sitt namn, höra sitt namn. Bli igenkänd. 
Soppa och smörgås är inte bara mat. Det berättar om något grundläggande. Att vi lever av det vi får ta emot, mat och vänlighet. I det är vi alla lika. Det spelar ingen roll hur mycket pengar som finns på bankkontot. Utan mat och gemenskap dör vi.  
Om man läser Markusevangeliet verkar Jesus välja festen framför fastan. Fastan har sin poäng men då behöver man först ha upplevt festen, den gemensamma måltiden delad med andra. Utan den upplevelsen har fastan ingen poäng. 

När Jesus sedan låg till bords i hans (tullindrivaren Levi) hus var det många tullindrivare och syndare som låg till bords tillsammans med honom och hans lärjungar, för det var många som följde honom. När de skriftlärda bland fariseerna fick se att han åt med syndare och tullindrivare sade de till hans lärjungar: »Äter han med tullindrivare och syndare?« … 
Då kom några och frågade honom: »Varför fastar Johannes lärjungar och fariseernas, men inte dina lärjungar?« Jesus svarade: »Inte kan väl bröllopsgästerna fasta medan brudgummen är hos dem. 

Mark 2