Idag är solen uppe 9 timmar och 56 minuter här i Härnösand. Höstmörkret är verkligen på gång och i går föll den första snön och den låg kvar några timmar. Jag tycker inte om höstmörkret, men jag är förtjust i höstfärgerna. Även det som vissnar kan vara vackert och den klara höstluften är härlig att andas in.
För mig har denna höst varit fylld av minnesvärda händelser. I domkyrkan har en ny kororgel invigts. Stiftets medarbetardagar har hållits med bl.a. underbara gudstjänster. Jag har på biskopens uppdrag genomfört två visitationer, i Ådalsbygden och i Västra Storsjöbygden.
Dessutom har Vårsta diakonigård firat 100-årsjubileum. Det var ett högtidligt och fint jubileum, både tillbakablickande och framåtsyftande. Mitt i all glädje över att Vårsta finns, så finns också en oro och en sorg. Mycket tyder på att diakonutbildningen centraliseras till Uppsala och den långa traditionen att utbilda diakoner på Vårsta försvinner från och med nästa höst. Frågan ligger nu i kyrkomötet och hoppet är det sista som överger oss. Nu kommer visserligen Vårsta ändå att finnas kvar med sin övriga verksamhet och vi hoppas också att den kan utvecklas ytterligare. Kriscentrum, Grön Helhet, familjerådgivning, utbildning, konferensverksamhet och annat kommer att finnas kvar. Men ändå, Vårsta kom till för att utbilda diakonissor som det hette på den tiden. Hotet mot diakonutbildningen kan kännas som ett mörker, något tungt att bära.
Natten till i morgon är det klass 1 varning i Västernorrland. Åtminstone i inlandet kan det komma upp till en decimeter snö. Kanske blir det mest regn här vid kusten. Jag hoppas det eftersom jag inte bytt till vinterdäck ännu. Både vädret och livet kan ställa till det för oss. Jag också på min bror som just idag skulle ha fyllt 70 år, men som förra året lämnade det här livet. Men jag vill tro på ljuset och framtiden trots allt.
”Kom nära, Gud. Kom klarhet. Ge mina frågor svar. Jesus Kristus möter oss till framtid utan dunkel.
Kom nära, Gud. Kom stillhet. Ge nu mitt hjärta frid. Jesus Kristus möter oss till framtid utan oro.
Kom nära, Gud. Kom morgon. Ge mina ögon ljus. Jesus Kristus möter oss till framtid utan mörker.”
(Psalmboken 523:2-4)
Kommentera det här inlägget