Ni är mycket välkomna till årets Valborgsfirande på kyrkan. Det är fantastiskt kul att se er här. Vi är så glada att kunna vara lite som hemma fast utomlands här i Dubai, och att vi kan samlas tillsammans med er, med svenska skolan, ambassaden och SBC för att fira våren, även om den rent metrologiskt egentligen väl aldrig inträffar här. Men ändå, så finns känslan där, i alla fall hos mig.
Jag tror att vi alla har olika bilder av våren, minnen, platser, sånger och människor som vi förknippar med den. Själv tänker jag ofta på magnoliorna och körsbärsträden som blommar hemma i Lund. Men jag tänker också väldigt mycket på musik. På låtar som förknippas med våren och försommaren, och kanske är det just en artist som jag tydligt förknippar med den här årstiden.
I år skulle Ted Gärdestad ha fyllt 60 år. Tillsammans med sin bror Kenneth skrev han så många vackra sånger, och i en av dem, För kärlekens skull, sjunger han om våren. Utanför fönstret slår våren ut, och marken blir grön igen. Allt som var dött väcks till liv, det kan också vi. Så länge vi andas, så länge vi älskar. Det finns något djupt längtansfullt i detta, tycker jag. Våren får betyda att det finns hopp, att så länge människor andas och älskar varandra, så finns det hopp. Ibland kan det kännas som att världen verkligen är på väg åt helt fel håll, att allt vi hör om är krig, miljökatastrofer och hat. En vanlig fråga blir att om nu Gud finns, varför gör han eller hon inget åt det? Då finns det en bild, som jag ibland berättar om.
Det är en man som sitter bredvid Jesus på en bänk. Dem har ett vanligt samtal, och så frågar mannen plötsligt, Jesus, varför låter du saker som krig, lidande och miljöförstöring ske på jorden? Och så svarar Jesus, va lustigt, jag tänkte precis fråga dig samma sak. För det är också upp till oss. Och även om det är livsviktigt att inte blunda för det där, för allt som inte står rätt till i världen, utan att göra något åt det, så får vi inte heller glömma allt vackert som faktiskt görs, varje dag, över hela jorden, för livets skull. Frivilliga som hjälper skolbarn i Palestina att varje morgon gå genom checkpointsen, sjukvårdspersonal som gränslöst ställer sig själv inför fara för andras skull i utsatta områden runt omkring i världen, sammanslutningar som hjälper bönder att stå upp mot dåliga arbetsförhållanden och miljögifter i Latinamerika. Exemplen kan göras många. Så länge vi andas, så länge vi älskar, så finns det hopp. Varje morgon, när solen går upp, tänds en ny dag av möjligheter och kärlek.
Och idag firar vi att den solen lyser extra länge, framförallt hemma i Sverige, men också här lite närmare ekvatorn. Så jag vill idag be med er vänner, att den solen ska få lysa extra mycket på er, att den ska få lysa på oss alla, och ge oss hopp. Jag vill be med er, att solen ska fortsätta att gå upp, och att våren ska berätta för och inspirera oss i allt det goda som görs världen över, i hoppets namn, i kärlekens namn, eller i Guds namn. För jag tror att just det är vad Gud vill, och vad Jesus säger där på parkbänken. Att vi liksom som solen ska lysa på varandra och älska varandra, att vi ska gestalta hopp även om, eller kanske just för, att saker och ting i världen inte alltid är som de ska.
Gud ger oss solen, och kärleken, som hjälp på vägen. Varje morgon, och också idag. Må den solen lysa för er, och må vårens vind följa er väg. Vi på kyrkan vill önska er ett trevligt valborgsfirande, och en välsignad vår. Tack för att ni kom.
