”Kristendomen har kristnat Afrika, men Afrika har inte afrikaniserat kristendomen.” Jag citerar professor Christoffer Byaruhanga som höll ett föredrag idag om ekumenik i Afrika.
Det är den första dagen på All Africa Conference of Churches (AACC) international theological institute som har samlat unga teologer från hela Afrika, samt några från övriga delar av världen för att under två veckor tillsammans studera och reflektera över temat: ”God of life, lead Africa to peace, justice and dignity”.
Vårt möte är ett förmöte till AACC’s general assembly som äger rum i slutet av vår vistelse här och till vilket vi ska formulera en hälsning.
Vi är tre stycken som har kommit hit som representanter för Svenska kyrkan (eller faktiskt fyra om man räknar med min lilla 4 månader gamla dotter som har följt med). Det är min första vistelse i Afrika och ett första riktigt möte med kultur och teologi här.
Idag har det handlat om ekumenik i Afrika. Ett spännande ämne som också föreföll vara ett relativt ovant ämne. I en sal full med teologer var nämligen det första föredragaren gjorde att han bad oss räcka upp handen om vi hade hört ordet ekumenik. Professorn talade med passion om hur kyrkorna i Afrika skulle kunna agera i enhet om man bara kunde fokusera på det som är gemensamt i stället för skillnader och teologiska problem. Han menade att Afrika har något unikt i sin filosofi – Ubuntu – tillsammans är vi starkare. Det tycktes som att det som enade kristna i Afrika skulle vara just det faktum att de är afrikaner. Kyrkan kom till Afrika som en redan splittrad kyrka och Afrika kristnades, men kristendomen afrikaniserades aldrig.
Det var ett tydligt gensvar i samlingen av åhörare, man hade en gemensam nämnare som passerar gränser.
Det har fått mig att tänka: ekumenik handlar ju i grund och botten om att fokusera på det som förenar oss, det gemensamma. På så sätt kan man tillsammans vara en starkare kraft. Här hade man hittat en tydlig gemensam nämnare mellan systrar och bröder över kontinenten. Vilken är vår gemensamma nämnare i det sammanhang jag finns i? Är det själva uppdraget? Vilket uppdrag?
Bloggare idag är Cecilia Södertun, präst i Botkyrka församling och en av tre unga teologer som representerar Svenska kyrkan på ovan beskrivna möte.
Lämna ett svar