Säger liturgin, sättet vi firar gudstjänst, något om hur vi är kyrka? Är liturgin en reflektion över ett ideal, någonstans vi vill och strävar efter? Och formar därför liturgin oss som Kyrka? Blir vi som vi ber?
Eller är det tvärtom? Att sättet vi är kyrka och ser på oss som kyrka speglas i den gudstjänst vi firar. Att vi formar vår gudstjänst efter den kyrka vi är eller vill vara? Ber vi som vi gör?
Eller är det ett dynamiskt samspel mellan de två sidorna? Än det ena, än det andra?
Sådant kan man fundera över efter en helg med föreläsningar och samtal utifrån lutherska respektive anglikanska gudstjänsttraditioner och reflektioner.
Vad tänker du om gudstjänst?
Lämna ett svar