Fredrik Lautmann är präst och handläggare på ekumenikenheten med ansvar för Svenska kyrkans relationer i latinamerika och asien.
”Vad är kyrkans profetiska roll?”
Det är en viktig fråga för den oberoende Filippinska kyrkan, IFI, som 1902 bildades ur fackföreningsrörelsen under Filippinernas frigörelse från spansk överhöghet? I ett samhälle präglat av hårda motsättningar ser denna kyrka som sin kallelse att skapa motbilder och bygga upp gemenskaper av rättvisa och fred.
Därför har kyrkan tagit aktiv del i arbetet för de fattiga grupperna i samhället och så sent som 2006 mördades en av denna kyrkas biskopar Alberto Ramento, på uppdrag av regeringen. Biskop Ramento var under 6 år vald till ärkebiskop, vilken i denna kyrka kallas för kort och gott för ”Om” vilket står för ”Obispo maximo”
Flera inom den Filippinska oberoende kyrkan har eller har haft ett pris på sitt huvud och en del företrädare har fått tillbringa några år utomlands för att klara livhanken. Idag kan man leja en mördare för ca 900 kr, var gällande pris vi fick höra vid vårt besök nu i november.
Den Filippinska kyrka oberoende kyrkan utnämnde egna biskopar och exkommunicerades därigenom av Vatikanen. USA började kolonisera Filippinerna 14 dagar efter att spanjorerna gett upp för självständighetsrörelsen. Genom att utnämna amerikanska biskopar i samarbete med USA återfick Vatikanen sitt inflytande på Filippinerna och idag är den romersk-katolska kyrkan den klart störst i landet, som till 80 % utgörs av kristna.
Den Filippinska oberoende kyrkan har ca 7 miljoner medlemmar och består av 44 stift, där varje stift består av 12-14 församlingar och varje församling består av mellan 3-500 familjer.
Det var genom denna kyrkas prästorganisation och Svenska Kyrkans Mission, som de första kontakterna togs, vilka genom ett allt närmare samarbete ledde till att Kyrkomötet i Svenska kyrkan och den oberoende Filippinska kyrkan undertecknade ett samarbetsavtal, kallat konkordat. Uppdraget att förvalta detta ligger på ekumenikenheten på kyrkokansliet tillsammans med ansvarig biskop från biskopsmötet och internationella avdelningen. Den 12/11 var det dags att fira 18 år av undertecknandet av detta och konkordat gruppen brukar mötas vartannat år. Detta var anledningen till att biskop Sven Bernhard Fast, Johan Hasselgren och Fredrik Lautmann nu besökte denna kyrka.
Många svenskar har tjänstgjort som missionärer hos IFI och många från denna kyrka har deltagit i flera kyrkliga sammanhang i Svenska kyrkan. Ungdomsutbytet via projektet ”Ung i den världsvida kyrkan är en viktig del i detta och vi i konkordatsgruppen är jätteglada att vi vid flera tillfällen fick möta alla 4 nuvarande stipendiater.
Under förberedelserna till resan träffade vi en handläggare på kyrkokansliet, som hade organiserat besöket från en kör från ”Asian Institute of Liturgy and Music” till allmänna kyrkliga mötet i Leksand 1988 och med förtjusning mindes den goda kvalitén på kören och vårt besök vid institutet kunde bekräfta att här möts både gedigen klassisk musikalisk undervisning som grundat på lokala asiatiska musiktraditioner utvecklar ny spännande musik till glädje för kyrkorna. En slags befrielseteologisk musik.
Vid vårt besök fick vi möta flera musiker, som studerat vid detta institut och tjänstgjorde i den Filippinska oberoende kyrkan och vi upplevde omedelbart den gedigna bakgrunden som landat i lokal kontext. Vi fick deltaga i en festhögmässa i katedralen i centrala Manilla, besöka deras prästseminarium ACTS i staden Urdaneta ca 4 timmars bilresa från Manilla och göra församlings besök i ett av stiften i närheten. Ett möte med teologistudenterna, där vi möttes i morgonbön och mässa och måltider och där jag fick föreläsa om olika bibelstudiemetoder inspirerade från Latinamerika som landat i Lesjöfors, Hofors och Leksand ledde fram till en dags konkordatsmöte med IFIs kyrkoledning .
Som en knorr mötte vi en tysk teologiprofessor Franz Segbers från den gammalkatolska kyrkan i Tyskland som under ett par veckor skulle föreläsa i socialetik. Tillsamman med honom och IFIs ”Obispo Maximo” med assistent som kom direkt från Kyrkornas Världsråds möte i Busan fick vi också deras intryck från detta möte och sedan avslutades dagen med ett gemensamt uttalande om förbön och stöd för alla drabbade av tyfonen.
Ja det är den världsvida kyrkan gemenskap övergränserna och som lemmar i Kristi kropp är vi som kommunicerande kärl i både glädje och lidande.
Lämna ett svar