Mitt under brinnande kris framträder religioners och kyrkors roll alltmer tydligt: rollen som samlande kraft, som gemenskap, som bärare av tröst och hopp, som röst för de svaga, fattiga och nedtyngda av bördor, som förebedjare, som diakonal omsorg och direkt stöd när vardagslivet kraschar och ensamheten breder ut sig.
A respons that uses the power of interfaith solidarity is not optional . It is a divine command. May we heed it.
Katherine Marshall
Livet i standbyläge
De som kan jobbar numera hemifrån, andra ska undvika att gå till affären eller isolera sig hemma. Mycket i vår vardag ställs in, pausas eller ställs om. Många anpassar sig och ställer upp för att hjälpa de i riskgrupper så att vardagen fungerar. Många är också innovativa socialt och inbjuder till digitala coronafikan, gympapass och spontana möten som underlättar i ensamheten och isoleringen. Men livet upplevs ändå ensamt och pressat för alltfler, både i Sverige och världen. Det är svårt att se något slut på pandemin och det skapar stress, tristess, ångest och oro. Människor söker utvägar och alltfler söker sig till religionen för tröst. Jourhavande präst har fått skala upp sin verksamhet för att möta de behov som uttrycks. I media uttalar sig folkhälsomyndigheten, experter, journalister och psykologer som analyserar, ger rekommendationer och tips till allmänheten som oroar sig och ställer frågor. Mitt i mediebruset, mitt i de djupa existentiella frågorna, mitt i krisen och katastrofen finns religionen och kyrkan som utgör en fast punkt mitt i stormen, mitt i tillvaron.
Religionens roll och svar
I Kyrkornas världsråds veckobrev från den 17 – 23 april 2020, intervjuas Katherine Marshall. Katherine lyfter fram de huvudsakliga frågor som väckts i media och av religiösa företrädare under krisen. De har handlat om distansering i religiösa sammanhang, om religionens roll som tröstare och själavårdare, om den ojämlika effekten av krisen (hälsa och ekonomi) för människor och samhällen, om pågående och potentiella konflikter, allt från våld i hemmet till svårigheterna med flyktingar och krig. Hon visar utifrån det hur religionen har en inneboende förmåga att mobilisera engagemang för och ge stöd till människor i utsatta situationer. Katherine beskriver religionens roll och svar som två dimensioner:
The two dimensions that should be obvious to any sensible policymaker or observer are the importance of religious beliefs and communities to people the world over and the extensive reach and presence of the communities and institutions involved. The second is the deeply embedded traditions of care for the vulnerable that are central to religious teachings and example. Beyond this, the significant presence of religiously owned and run health facilities in many countries and the links between peace-building and trauma healing are vitally important now and will become more so in the future.
Katherine Marshall, Senior Fellow at the Berkley Center for Religion, Peace, and World Affairs, professor of the practice of development, conflict, and religion at the School of Foreign Service at Georgetown University, Executive Director of the World Faiths Development Dialogue.
Religiösa ledares budskap om gemenskap, engagemang, solidaritet, omsorg, fredsbyggande och läkande av trauman är oerhört viktigt i det vi nu går igenom och kommer att blir ännu viktigare i det vi kommer att möta i framtiden, säger Katherine Marshall. Det gäller mellan individer, grupper, kyrkor, religioner, samhällen och länder över hela världen.
En bön i tider av Covid-19
När människors liv rubbas, hindras och hotas av det nya coronaviruset ber vi till dig, livets Gud. Ge oss medkänsla, ödmjukhet och självdisciplin till att värna, bry oss om och skydda varje människa.
Vi ber till dig, barmhärtighetens Gud, för alla som lidit direkt och indirekt under denna globala pandemi. Må du upprätthålla och trösta och läka oss alla.
Vi ber till dig, nådens Gud, för alla goda ansträngningar som görs för att rädda liv och för att bevara människors hälsa. Må du stärka, vägleda och skydda alla som har åtagit sig att bekämpa denna sjukdom.
Vi ber till dig, rättfärdighetens Gud, för att rättvisan ska råda. Må du leda oss och ge oss mod i kampen mot rasism, diskriminering, stigmatisering och främlingsfientlighet mitt i denna hälsokris.
Vi ber till dig, kärlekens Gud, om ett tidigt slut på smittspridningen av COVID-19 som skadar alla, och för liv, hälsa och fred för alla, genom din barmhärtighet, nåd, och kärleksfull omsorg och genom mänsklig solidaritet, integritet och ömsesidigt stöd.
Amen
Bönen är skriven av Rev. Dr. Manhong Melissa Lin, Kinas kristna råd. Bönen återfinns på originalspråk (eng) på Kyrkornas världsråds sida om coronakrisen: https://www.oikoumene.org/en/resources/documents/covid-19/pray. Länken går till flera böner att översätta och använda. Bönen är översatt av Mona Keränen.
Stöd till församlingsmedarbetare från Sveriges kristna råd, om ensamhet och i tider av Covid-19
Sveriges kristna råd har utformat ett material som stöd till diakoner, präster, pastorer och ideella i församlingar. Det är ett diakonifokus med temat ensamhet ur olika aspekter. Det relaterar även till coronakrisen och länkar till olika kyrkors arbete i tid av Covid-19, som visar hur vi som kyrkor och enskilda kan bidra till gemenskap och medmänsklighet. Länk till materialet: https://www.skr.org/vart-arbete/diakoni/diakonifokus-ensamhet/
Vi tror att materialet är till hjälp i kyrkornas diakonala arbete som ständigt pågår. Nu präglas det mesta i vår vardag av rapporter om samhällspridning av COVID-19. Våra mötespunkter har drastiskt blivit färre. Det betyder sannolikt att ensamheten blir än större. Hur kan vi som kyrkor och enskilda bidra till gemenskap och medmänsklighet?
Karin Wiborn, generalsekreterare, Sveriges kristna råd
Lämna ett svar