Elin Hansson studerar under höstterminen 2026 vid det Ekumeniska institutet i Bossey, Schweiz. Ta del av hennes tankar här:

Jag vill inledningsvis återigen tacka mina lutherska bröder och systrar. Det var härligt att känna att vi hörde ihop och att glädjas åt skönheten i våra respektive liturgier. Rev Dickson, en av de mest välklädda personer jag någonsin träffat, lånade ut sina medhavda liturgiska kläder till mig och Bertie från Danmark. Hans alba såg mest ut som en bröllopsklänning från sjuttiotalet på mig, men Bertie klädde väl i sin kassock.
I alla fall:
Ekumenik, ekonomi och ekologi har samma rot. Den gemensamma världen, den gemensamma kyrkan och den gemensamma hushållningen, eller ekonomin. Dessa hänger ihop även utanför etymologin. Vi hör ihop, frågan är på vilket sätt? På gott och på ont, i sorg och lycka innebär alla dessa begrepp relation.
Oftast räcker det långt så, med någon slags vänskaplig relation. Den ekumenik jag formats av är Taizés, och jag tycker det är väldigt lätt att tycka om alla här på Bossey. Vi kommer från väsensskilda kontexter, men samtidigt är vi unga välutbildade kristna med någon form av nyfikenhet på den andre. Vi har olika mål med våra studier här, olika saker står på spel. Vissa har lämnat sina små barn hemma för att deras kyrkor har skickat dem. Vissa glider in här på fullt stipendium från Svenska kyrkan, tack så mycket för det! Mitt enda problem är att jag ska börja vara ärlig här med att jag är lesbisk. Det är dags för sanningen att träda fram.
Ibland upplever jag att ekumeniken är en konservativ kraft i Sverige. Att det är ekumeniskt problematiskt att fasthålla att Svenska kyrkan låter queera personer ha en ärlig plats i sina församlingar och ha färre hinder för att ha en personlig, livgivande relation till vår Gud. För nån gubbe nån annan stans.
Relationerna blir abstrakta, riktiga personer är mycket svårare att kasta under bussar för en idé om kristen enhet. Synlig kristen enhet är väl kanske att veta om att vi hör ihop oavsett vilka delar som får synas, och vilka som effektivt göms när det passar.
Här bor alla tillsammans, och vi bråkar samma bråk, de som olika kristna traditioner brukar bråka om. Det är inte en plats där doktrin inte spelar roll. Varje dag försöker vi protestanter greppa ortodox hermeneutik. Det är skitsvårt. Och de försöker greppa den protestantiska hermeneutik som format vetenskapen. Men det är iallafall riktiga personer som behöver leva med varandra här, riktiga personer med riktiga liv.
Vi kan inte lämna vårt oikomene, den hela kända världen. Vi kan inte lämna vår planet, vi kan inte ställa oss utanför. Istället får folk leva med att det är olika på olika platser i olika kyrkor. Det är det enda man måste stå ut med. Om man inte kan stå ut med det, så finns det ingen synlig enhet. Om vissa som ofrånkomligen är där, i vår gemensamma kända värld, i våra kyrkor döljs.
Skrivet av Elin Hansson
Kommentera det här inlägget