Matt 15:28
Då sade Jesus till henne: ”Kvinna, din tro är stark, det skall bli som du vill.” Och från den stunden var hennes dotter frisk.
Jenny skriver:
Åh, jag önskar att det räckte. Att tron kunde göra människor friska. Det kan den inte.
Jag vet att jag kanske retar upp någon av mina kristna bröder eller systrar nu, för det sägs ju att somliga av oss har fått helandets gåva och Gud är Gud, alltid större. Så allt är möjligt. Men missförstå mig rätt. Jag tror verkligen på det och gläds lika mycket som någon annan när någon blir frisk genom ett mirakel. Men att helt och fullt tro på att bara jag tror tillräckligt starkt så blir jag eller den jag ber för frisk, det är så farligt. Din tro räcker, om den så är liten som ett senapskorn, om den så består i att du gärna vill tro. Man får inte belöningar i proportion till hur mycket man tror och ingen har en mätare som kan sättas på människors hjärtan för att känna av vad som verkligen finns där inne. Om jag ber om att få bli frisk men ingenting händer så beror det inte på att min tro är fel eller för svag.
Det betyder inte att vi ska sluta be för varandra, eller att vi ska sluta tro på att allt är möjligt. För inte ens Jesus tycks ha riktigt rett ut vad som är möjligt, vad som är okej och vad som inte är det. Kvinnan i texten ovan, som får helande för sin dotter, vill Jesus först gå ifrån. Hon är från Kanaan, inte jude, och han har ju kommit för att rädda judarna och inga andra. Men så ändrar sig Jesus när han lyssnat till hennes argument. Och räddningen blir möjligt också för henne.
Vem som får bli frisk och vem som måste vara sjuk, som kanske till och med måste dö av sin sjukdom, det kan vi inte rå över. Jag skulle gärna vilja lova annorlunda, men måste själv, i min egen kropp, leva med den sanningen. Den brittiske skådespelaren Stephen Fry, som är övertygad ateist, har sagt att om han en gång står inför Gud så ska han fråga honom hur i h*vete Han har kunnat ta sig rätten att låta miljontals oskyldiga barn svälta ihjäl. Kanske kommer jag, den övertygade prästen, själv att ställa samma fråga, möjligen med undantag för svordomen.
Sjukdom, död, fattigdom, hunger, orättvisa, livets villkor förblir mysterier för oss. Men en dag ska allt vara uppenbarat.