En svag Messias

Om Gud som vägrar vika från de utsattas sida.


Käre Johan!

Genom generationerna ekar berättelserna ur Bibeln. De har garanterat betytt något nytt i varje stad och by, vid varje nytt tillfälle. Vi har bara de nycklar som finns just nu att tillgå, när vi ska låsa upp en dörr. Det hjälper inte om en ny uppfinns nästa år eller om det funnits andra, för två hundra år sedan, som kanske passade men nu är borttappade. Vi får göra vårt bästa helt enkelt.

David slåss mot Goljat. Jag har aldrig förstått idén. Är det teknikens under vi ska häpna över? Eller Guds godtycklighet? Jag hade faktiskt förstått berättelsen bättre om det inte hade gått så bra för David. Då hade den handlat om att också vi som är små måste slåss för det som vi tror är rätt, även om någonting känns oövervinnerligt så må vi försöka. Och det är väl måhända nu också en av poängerna, att vi ska utkämpa de strider som råkar bli våra. Jag gillar i alla fall din lampa som du låter lysa över underifrånperspektivet. Bara genom att prova skorna hos den det handlar om har jag en chans att få syn på poängerna.

Annars ryser jag en aning inför Davids svar till Goljat i dagens bibelord, det som handlar om att han går emot Goljat i Herrens namn och att därför Goljats svärd inte kommer att bita. Det är en inställning som har funnits hos båda, eller snarare alla, komplexa sidor av krig genom alla tider. Vi människor tycks älska att påstå att vi utövar våld i Guds namn, det rättfärdigar mina handlingar. Så ser visserligen den hebreiska bibelns Gud ut att tycka att vi ska resonera, Gamla testamentet visar oss ju ofta en vredgad och blodtörstig Gud som inte har några problem med att stå på den ena sidan och inte den andra.


Men som en människa i vår tid har jag så svårt att se Gud bakom några vapen. Jag har inga problem med att se var Gud är i krig, alls, Gud går inte att hitta på den enes eller andres sida. Gud finns i flyktinglägren medan bomberna faller. Gud håller de sårade och döendes huvuden i sitt knä. Jesus viskar att det ordnar sig och gråter för mänsklighetens dumhets skull.

Nog kan jag se att det har funnits de genom historien som tycker att den där vi kallar Messias inte är någon vidare Messias, såsom han beter sig. Han uttrycker sig aldrig med den sortens kraft som genom alla tider varit något att räkna med. Istället viker han aldrig från de svagas sida, trots att det ser ut som att det om och om igen är de som förlorar.

Jag hade aldrig stått ut med en annan slags Messias.

Har du känt att våren tar några förskräckta kliv bakåt nu? Igår plockade vi snödroppar, idag viner snön genom luften. Tre besvikelser, sägs det, ska våren bjuda på innan den kommer för att stanna. Bara att hålla ut alltså.

I värme, fast mest inombords då alltså

Jenny

Första Samuelsboken kapitel 17, vers  43-45

”Tror du jag är en hund, eftersom du kommer emot mig med käppar?” frågade han. Så nedkallade filistén sina gudars förbannelse över David.
”Kom hit”, ropade han, ”så skall jag ge din kropp åt himlens fåglar och markens djur.”
David svarade: ”Du kommer emot mig med svärd och spjut och sabel. Jag går emot dig i Herren Sebaots namn, hans som är Israels härars Gud och som du har smädat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *