År: 2017
-
Den nåden är din varje dag
Den där dagen när du får släppa allt det gamla Lämna allt som tynger dina axlar Yrvaken sätta dig upp, lätt om själen Förlåten, förstådd, stark igen. Den dagen är redan här. Den nåden är din varje dag. Så ta din styrka med dig in i framtiden. Det måste inte[…]
-
En facebookgrupp för oss som definierar oss som charmfulla
Jag: Facebook tycker att jag ska gå med i gruppen ”Kristna villoläror”. Gud: Det vore säkerligen intressant för alla medlemmar i den gruppen om du gick med där. Jag: Jag känner mig kränkt. Gud. Då kanske du passar bättre på twitter än på facebook? Jag: Om du på allvar tror[…]
-
Ödmjukhet är typ den tråkigaste dygden
Jag: Tycker du att du har humor? Gud: Bra fråga, tycker du att du har humor? Jag: Det behöver vi väl inte ens fundera på. Klart att jag har humor. MASSOR av humor. Gud: Mmm. Jag: Den stora frågan är om du har humor. Gud: Tillräckligt med humor för att[…]
-
Det är väldigt svårt att vara sur och äta kanelbullar på samma gång
Jag: Vore inte livet bättre om jag vore perfekt? Gud: Vems liv vore bättre då? Jag: Tja, mitt. Och alla andras. Varför är jag inte perfekt? Hade inte det varit smart? Gud: Jag vet inte riktigt om jag förstår. Jag: Jo men du vet. Du skapade ju själv kanelbullar. Gud:[…]
-
Vad det nu är för skillnad på humor och arvssynd
Jag: Hur är det möjligt att det som är så viktigt och fint för vissa är så otroligt stötande och jobbigt för andra? Gud: Du tänker på.... Jag: Jag vet inte. Jag har någon slags gen i mig som tycker att fina vackra citat är superirriterande. Gud: Mmm. Jag: Cyniska[…]
-
Det står på förpackningen att de inte kan överdoseras
I varje blisterförpackning låg en hoprullad papperslapp med ett luthercitat. Mitt blev: "Evangeliet kan inte förkunnas utan humor." Det är viktigt tycker jag. Helt seriöst. Skrattet är en nådegåva stark som elden och benådande som kärleken själv. För att avsluta vår träff idag tog vi en sista Lutherol. (Ingen fara,[…]
-
Hon står där i skymningen och lyfter sina armar mot skyn
Allt utom hennes värdighet har tagits ifrån henne. Hon står där i skymningen och lyfter sina armar mot skyn. Hennes sommarfägring är borta, hennes grönskande väldoft. Hennes ljuva klädnad och mjuka skörhet. Inget är kvar. Kanske är det inte det hennes forna skönhet som följer henne in i drömmarna, utan[…]
-
Väldigt värn vid vår väg
Stadigt och ständigt har hon stått där, i generationer. Vet vilka som kommit, och har sett vilka som gått. Välvillig och levnadsvis och van vid vädrets växlingar Villigt väntat in våren, värdigt väntat ut hösten. Stadigt och ständigt står hon där, vännen och väktaren. Varsam, vänlig, vacker: vördnadsvärd och vis[…]
-
I skuggan är du dig själv
Solen är allas, men skuggan är din. I solen är du allas, men i skuggan är du dig själv. I skuggan får ditt ansikte vila, osett, oägt, Du slipper ha ditt fönster öppet mot världen, Du får stänga till, vila, vänta. Och det gör inget. Du måste inte ut i[…]
-
Livet förnyas oupphörligen, och du förnyas också
Vi kommer så sällan dit numera, och det är kanske som det ska vara. Sorgen ska flytta ut från den fysiska platsen och in i livet, in i hjärtat, bli en del av min ständiga berättelse. Men det är ändå något som händer, när jag står vid den där lilla[…]