Kategori: Tankar
-
Det var en gång en åsna, jag säger inte vem
Den där åsnan som Jesus red på in i Jerusalem. Den där åsnan, som fick ta emot hyllningarna tillsammans med Jesus och som kanske njöt av det men som kanske hellre skulle ha fått en morot eller så. Jag tycker om att tänka mig att den där åsnan hade något[…]
-
Ett nytt hopp och en rosa gryning
En dag ska gryningen födas rosa, färgad av våra döttrars framtidshopp. Den dagen ska vi, grånade, skrapa med fötterna och försiktigt be om ursäkt att vi inte kunde rädda världen åt dem. Taffligt ska vi försöka säga att vi gjorde vad vi kunde, så mycket vi kunde. Och våra döttrar[…]
-
Det bästa glaset saft
Idag är det exakt på dagen två år sedan jag vaknade upp i en säng på Ackis efter att de opererat bort en bit död tarm och därmed räddat livet på mig. Två år sedan jag drack det där första lilla saftglaset efter operationen - saft som smakade godare än[…]
-
Förmågan att dricka jättemycket kaffe
För tjugoett år sedan idag blev jag präst. Som de vise männen bar jag fram mina gåvor till Jesus - inte guld, rökelse och myrra, men tre förmågor: Förmågan att snacka, förmågan att dricka jättemycket kaffe och förmågan att tro på Gud. Då tänkte jag att det skulle vara de[…]
-
Den nåden är din varje dag
Den där dagen när du får släppa allt det gamla Lämna allt som tynger dina axlar Yrvaken sätta dig upp, lätt om själen Förlåten, förstådd, stark igen. Den dagen är redan här. Den nåden är din varje dag. Så ta din styrka med dig in i framtiden. Det måste inte[…]
-
Det står på förpackningen att de inte kan överdoseras
I varje blisterförpackning låg en hoprullad papperslapp med ett luthercitat. Mitt blev: "Evangeliet kan inte förkunnas utan humor." Det är viktigt tycker jag. Helt seriöst. Skrattet är en nådegåva stark som elden och benådande som kärleken själv. För att avsluta vår träff idag tog vi en sista Lutherol. (Ingen fara,[…]
-
Hon står där i skymningen och lyfter sina armar mot skyn
Allt utom hennes värdighet har tagits ifrån henne. Hon står där i skymningen och lyfter sina armar mot skyn. Hennes sommarfägring är borta, hennes grönskande väldoft. Hennes ljuva klädnad och mjuka skörhet. Inget är kvar. Kanske är det inte det hennes forna skönhet som följer henne in i drömmarna, utan[…]
-
Livet förnyas oupphörligen, och du förnyas också
Vi kommer så sällan dit numera, och det är kanske som det ska vara. Sorgen ska flytta ut från den fysiska platsen och in i livet, in i hjärtat, bli en del av min ständiga berättelse. Men det är ändå något som händer, när jag står vid den där lilla[…]
-
Mognat som människa – det känns gött
Så jag läser. Och genast delas min själ i två delar: en vill hålla ett fyrtiofemminutersföredrag i grundläggande kristendomskunskap och en vill helt enkelt "join the celebration". Jag säger det. Och dottern säger att jag måste ha mognat som människa om jag faktiskt skiljer på de sakerna. "Jag hade trott[…]
-
Men det får bli pennfordral
Allt är snyggt: Namnmärkt. Sorterat. Luskammat. Färgglada pennor. Blyertspennor. Bläckpennor. Linjaler. Allt som fantasin kan tänka sig att de kanske kan komma att behöva. Helt onödigt egentligen. Skolan håller dem med allt. Men ändå vill jag skicka med något. Mitt hjärta. Mitt mod. Mitt moderskap, starkt som ett lejon och[…]