jag: Du vet det här med fruktflugor.
Gud: Ja. Jag vet. (nöjd suck) Små märkliga varelser.
jag: Små, ja. Varelser, ja. Men märkliga vet jag inte.
Gud: Jag har skapat dem och jag är rätt nöjd. Övermåttan underbara är de.
jag: Inte när de bildar stim i mitt kök i september.
Gud: Äsch, det där är tonåringarna. Du vet ju hur tonåringar är.
jag: Tonåringarna? Som i minst tretton år gamla?
Gud: Nja. Inte riktigt. Men du vet. I överförd bemärkelse. Det är de unga flugorna som inte har kommit till ro ännu. Du vet. Driver omkring i stora gäng. Stannar uppe hela natten. Struntar i vad föräldrarna säger.
jag: Jag brukar dränka dem i vitvinsvinäger och Yes.
Gud: Då dör de iallafall lyckliga.
jag: Jag förstår inte ens varför du gjorde dem.
Gud: För att de har en alldeles egen skönhet och styrka som inte blir mindre bara för att alla inte uppskattar dem.
jag: Men måste de vara i mitt kök?
Gud: De måste inte vara i ditt kök. Men de kanske trivs där.
jag: ”De kanske trivs där.” Fokusera, Gud!
Gud: OK.
jag: Så. Varför trivs de i mitt kök då?
Gud: Det är ju rätt storslaget ändå, på sitt eget sätt.
jag: Mitt kök?
Gud: Att här går du över de himmelska vidderna med din himmelske Fader och Skapare och den stora frågan som du har att ställa är ”varför trivs fruktflugorna i mitt kök”.
jag: Jag har många andra frågor också.
Gud: Jag vet. Men din prioriteringsordning är lite…
jag: Om vi slutar byta ämne så fort det blir svårt nu, Gud.
Gud: Jag vet inte varför fruktflugorna trivs i ditt kök. Det kanske luktar gott för en fruktfluga? Har du frågat dem?
jag: Nej, jag mördar dem mest.
Gud: För att vara en person som vill ta reda på fakta känns det som att du stryper tillgången till fakta rätt effektivt.
jag: Men hur skulle jag kunna fråga dem? Du har ju inte givit dem talets gåva.
Gud: Se vad mycket du har att vara tacksam för.
jag: Men alltså hur ska jag kunna fråga dem?
Gud: Experiment kanske?
jag: Du menar ha olikdoftande saker och se vilka de föredrar?
Gud: Du kanske skulle bli överraskad.
jag: Själva poängen här att jag inte vill bli överraskad.
Gud: Om du inte vill bli överraskad av fruktflugor är jag säker på att det finns goda råd i husmorsgrupper på facebook.
jag: Ja, jo, det gör det i och för sig.
Gud: Aha. Och ändå känner du behovet av att prata med mig.
jag: Jag ville ta det direkt med tillverkaren.
Gud: Jag skapar liv! Ibland har det inget annat syfte än sin egen skönhet. Men det behövs inte heller.
jag: Så fruktflugor finns för att… de är så vackra?
Gud: (generöst) Du är också väldigt vacker.
jag: Som en fruktfluga?
Gud: Nej, nej, inte alls som en fruktfluga. På helt andra sätt. Det är själva poängen med mångfalden som jag har gjort.  Alla bär sin egen skönhet.
jag: Jag tycker nog att jag är lite snyggare än en genomsnittslig fruktfluga.
Gud: Du får så gärna tycka det om du vill.
jag: Tycker inte du det?
Gud: Du är på alla sätt unik.
jag: Och det är något bra?
Gud: Läs på Wikipedia.
jag: På Wikipedia står det inte något om ifall det är bra eller inte. Det står bara att unik betyder ”ensam i sitt slag”. Så att om det inte finns någon mer som jag…
Gud: Och Gud såg att det var gott.
jag: Och det vart afton och det vart morgon.
Gud: Inte för alla fruktflugor.
jag: Nänä.