I sommar har kyrkan skakats av reseräkninsavslöjanden och hård mittkorsdebatt. Om det kan mycket sägas.
En aspekt är att på en människas enda felsteg går det många hundra (tusen-tusen?) människor som engagerar sig i sin kyrka, gör bra och goda handlingar – utan att begära något för det. Allt deras arbete kommer i skymundan i debatten som följer och det är väldigt vemodigt!
När jag är ledig firar jag ofta gudstjänst i en liten kyrka på landet i Värmland. Vi kanske är 15 som samlas till gudstjänst. Men det går inte en söndag utan att det är hembakt till kyrkkaffet!
Varje vecka står en av alla fina kyrktanter där i gången en stund före… med en burk nybakta kakor i handen. För att bjuda! Bakat med kärlek till sin kyrka och till sin församling på lördag eftermiddag… Hallongrottor, mjuk pepparkaka… kanelbullar…
Och hur många går inte runt i sin by i höstregnet och delar ut församlingsblad i grannarnas brevlådor? Och hoppas att ännu en ska hitta till kyrkans gemenskap!
Hur många förbereder inte förböner eller textläsningar inför uppdraget som kyrkvärd? Och hur många är engagerade i församlingsråd och kyrkoråd landet över?
Här ser ni veckans bidrag.
Till vår Alphakurs lagade en av våra frivilligt engagerade -Ingvar- jordärtskockssoppa med päron och vedrökt sidfläsk. Samt hembakat knäckebröd! För att de som kommer och är nyfikna på en grundkurs i kristen tro och att få ställa sina skarpa frågor ska känna sig välkomna, mätta och upplyfta!
Här ser ni Ingvar.(han med mest skägg. Till höger)
Frivillig soppkokare.
Jag är grymt stolt att jobba i en kyrka som har så många bra människor som engagerar sig helt frivilligt, helt utan lön – bara av kärlek till sina medmänniskor!
Grymt stolt över alla våra frivilliga!
Frid!
(…och du… vi har alltid plats för fler… kanske vill du bidra med något?)
Lämna ett svar