Vilken sommar vi haft! Värmen, solen och de ljumma baden å ena sidan – bränder och torkan å den andra. Men hur har det varit för dig? Hur har din sommar varit? Min sommar har varit fin och semestern har just tagit slut. Jag försöker behålla känslan så länge det går med att fortsätta ”leka semester” på lediga stunder.
I sommar har jag planterat en köksträdgård. Timjan, basilika, lavendel och oregano som doftar i skymningen. En ny blåbärsbuske har det också blivit. Jag hade en, men se den trivdes inte själv! Minst två måste man ha annars blir inga bär. När jag insåg det fick jag riktiga ömhetskänslor för den lille blåbärsbusken som känt sig ensam. Och bredvid blåbären passade det med några nya jordgubbsplantor. Har du sett hur fascinerande de är – med en bladrosett överst på kvisten. Under den skapar plantan små rötter – revor – så att den ovanifrån kan landa ner i jorden och börja växa.
Ett av årets projekt misslyckades. Så är det ibland. En lavendelplanta hade vuxit sig alldeles för stor. Jag delade den och hoppades få vacker lavendel på fler ställen. Men se det gick inte! Två av delarna dog. Medan den minsta delen tog sig och växte vidare i ny mylla. Jag hade inte fått med tillräckligt med rötter åt de andra. Rötter är livsviktigt för lavendel. Ja, för alla blommor. Kanske är det så för oss människor också.
I söndagens text (Joh. 15:1-9) talar Jesus om oss människor som frukt och grenar på ett och samma träd. Själv är han stammen som har kontakt med roten och som är en livsviktig för att kunna leva och växa. Vi människor hör ihop med varandra och med Gud.
Hur ser ditt rotsystem ut? Är det djupt rotat som lavendelns och har gett dig kraft länge? I så fall – var rädd om dina rötter! Eller är det som jordgubbsplantans trevare som letar efter ett ställe med god jord att finna näring ur? I så fall – måtte du finna det!
Oavsett vill den här söndagen och den här texten påminna om vikten av mening och sammanhang – om påfyllnad av tro, hopp och kärlek för oss människor. Det är lika livsnödvändigt som vatten är, för jordgubbar och lavendel.
Katarina Johansson
Präst, Särö Pastorat
Lämna ett svar