Ellen började skriva ett argt svar på ett mail. Hon ville få fram budskapet: att mailet hon fått, om hur hennes barn skulle behandlas, var fel. Det de ville göra skulle skada hennes barn. Hon stavade på det arga mailet. Då ringde prästen Sara. Ellen var kyrkvärd i församlingen. Hon och Sara hade fått en fin kontakt. Nu hade Ellen sms:at och bett henne ringa. De pratade och resonerade kring situationen. Sara var lika förstående, bekräftande och vänlig som hon brukade vara.
Och hon sade orden: ”De vill ju väl”.
”De vill ju väl….” upprepade Ellen i sina tankar. Hon valde att sudda sitt mail, och sade hejdå och tack till Sara. Man kan ju inte vara arg på någon som vill väl. Ellen funderade vidare. Vissa saker var så självklara och kanske lättare att stå upp för, när det är mer givet att någon vill illa. Men när människor vill väl… När de som vill väl gör fel… De hade gjort fel tidigare och var på väg att göra ännu ett fel. Detta var inte vad de kommit överens om och detta var inte bra för hennes barn!
Ändå förväntades hon vara förstående. Hur gör man då? De hade inte lyssnat på henne, men hon förväntades lyssna på dem. De hade inte förstått hennes barn, ändå skulle Ellen försöka förstå dem.
Nej, så här kan det inte vara, tänkte hon.
”Åh, vad ska jag skriva?” tänkte hon i frustation. Hennes blick landade bredvid datorn på den bibeltext hon förkastat igår. Det var texten hon skulle läsa högt i kyrkan på söndag. Hon hade inte alls tyckt att den var bra. Hon hade till och med undrat varför man valt en sådan hård text. Men hennes ögon drogs till den nu. Hon såg att Jesus var arg. Arg på något som hon egentligen inte visste vad det var. Igår hade Jesus känts helt orimlig och oresonlig. Inte alls som hon ville att Jesus skulle vara. Men nu hade texten förvandlats för henne. På något sätt blev det viktiga att han var arg. Så kom det smygande som en svag känsla av befrielse inom henne. Hon insåg att hon fick vara arg. Hon också.
När hon insåg sin rätt att bli arg så förändrades något i henne. Hon såg ju nu att orden ”de vill väl” skulle kunna bli till en ursäkt för de som gjort illa, samtidigt som den som blev illa behandlad förväntades förstå. Hon fick mod att börja skriva ett nytt svar på mailet. I den nya versionen valde hon att vara arg men också tydlig. Om Jesus fick bli arg, då fick hon det också. Texten i Bibeln, som hon tyckt var så hård, gav henne plötsligt en mening.
Jesus ilska som hon dagen innan tyckt var oresonlig blev plötsligt en befrielse. När hon skrivit mailet så lyfte hon luren till Sara. För även präster kan lära sig saker.
Lämna ett svar