Hur hamnade vi här?

Hur hamnade jag här? Hur ofta ställer inte du den frågan till dig själv, och tänker på livet, på vandringen, på relationer i ditt liv, på positivt och negativt sätt.

Hur hamnade jag här? Sittande i högsommarvärmen på en brygga med tårna i vattnet omgiven av människor du älskar och för en stund finns bara glädje och stillhet. Då kommer det som en fråga i förundran och tacksamhet.

Hur hamnade jag här? Liggande i soffan med tårar strömmande ner för kinderna och en situation som du inte förmår att hantera, eller något som tagit makten ifrån dig. Då kommer frågan som ett rop på hjälp ur ångest.

Två så olika situationer, kanske har ingen av dem hänt dig, men jag tror att vi har något att vinna av att ställa oss just den frågan. Hur hamnade jag här? Det är att blicka bakåt och fundera över hur det blev som det är och samtidigt att orientera sig själv och fråga om här är rätt plats.

Det kan också vara en fråga som kommer att handla om att våga ställa om och förändra livet. Det kan börja som en enkel fråga ställd i livet men blir en fråga om efterföljelse.

Efterföljelse handlar inte om att bara följa efter som en lekomgång av Följa John, nej, det handlar om att leva med att Gud vill något med våra handlingar, våra ord och våra liv.

Jesus säger: ”Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig”. Det är skarpa ord från honom till sina lärjungar, ord som bär in i vår tid med en uppmaning om att våga bryta upp.

Vad innebär det att förneka sig själv? Jag tror att det handlar om att göra upp med förutfattade meningar och fördomar om hur livet ska se ut, att inte leva sitt liv för att imponera på andra eller för att få deras gillandes utan att söka leva såsom Jesus levde. Det är kanske dags att ställa frågan såhär i heta semestertider.

Hur hamnade du här? Men stanna inte kvar i frågan, bli inte fast i analysen av vad som varit. Fråga istället hur du kan utveckla det som ger dig liv, kraft och glädje. Vänd blicken mot framtiden och förändra det som bryter ner dig. Gud, var är vi på väg?

Det är det fantastiska med ”här”, det är inte för alltid utan för nu och helt plötsligt kommer här att vara där, nu att vara sen och du har vandrat vidare.

Att ta sitt kors handlar om att söka leva livet med insikten om att Gud leder och du följer, men det är ett val du gör dag för dag. Det blir ett annat typ av liv, ett liv som kallar dig att söka Jesus i vardagens utmaningar men lika mycket i vardagens glädje.

Då kan du våga fråga: Hur hamnade vi här? Både i tacksamhet och i uppgivenhet med en medvetenhet om att Jesus sitter vid din sida beredd att jubla, beredd att bryta upp.

När du sitter där med tårna i vattnet, eller ligger där i soffan – sök honom och börja där. Börja inte i det som du inte kan förändra utan det som ligger framför.

Då inser du kanske att orden ur en känd psalm ”men själv vara buren av den som bär allt” är efterföljelsens refräng. Gud vill något med ditt liv, redan idag. Vågar du följa med?