Det sägs att ”om trianglar hade en gud så skulle den han tre kanter”. Dt betyder att vår föreställning om det gudomliga ofta tenderar att likna oss själva. I värsta fall ser vi Gud som en större och mäktigare version av en människa. Sådana tankar om Gud ska man med fog vara tveksam till. Om Gud är verklig borde Gud väl inte vara så lätt att begripa sig på?
Det lustiga är att triangeln faktiskt ofta förekommer just som symbol för Gud i våra kyrkor. Då står den för Gud som ”treenig”. Fader, Son och Ande.
Läran om treenigheten har sitt ursprung i den judiska och kristna övertygelsen om att det bara finns en enda Gud. Den som skapat himmel och jord.
Det komplicerade saken att Jesus sedan sa att ”han och Fadern är en” och gjorde stora anspråk på att handla som Gud själv på jorden. Det där blev genast svårt att förena med tron på en enda Gud. Hur är det möjligt att Gud är en enda och att Jesus samtidigt är gudomlig?
Dessutom hade man erfarenheten av Guds ”heliga Ande”. Guds osynliga kraft som verkade i församlingen och i människors hjärtan. Anden var ju uppenbarligen också Gud? Och samtidigt var den inte helt detsamma som Gud Fadern eller Kristus?
Hur kunde detta gå ihop? Svaret på gåtan fick till slut vara en paradox. Något som är motsägelsefullt men ändå sant. Gud är en enda Gud och samtidigt tre personer.
För mig är treenighetsläran motsatt till skämtet om triangeln som tror på en trekantig Gud. Gud är över huvud taget inte någon som liknar mig själv utan är ett ofattbart mysterium. Vi som är begränsade små människor kan egentligen inte alls förstå hurdan Gud är.
Som tur är kan vi ändå lära känna Gud eftersom Gud valt att göra sig känd för oss (det kristna ordet för detta är ”uppenbarelsen”).
Jag har svårt att se att någon skulle hitta på något så märkligt som treenighetsläran. Den är istället en följd av den kristna kyrkans erfarenhet av att möta Gud och bli överraskad. Om det finns skäl att vara skeptisk till en Gud som är misstänkt lik oss själva så borde ju tron på denna större och mer obegriplige Gud ha goda skäl för sig! Gud är inte overklig. Gud är rentav verkligare än vi själva är. Gud är grunden till allt som finns.
Hur annorlunda Gud än är jämfört med oss så är Gud ändå personlig. Gud är Någon vi kan vända oss till. Framförallt får vi lära känna Gud genom människan Jesus Kristus. Sådan som Jesus är mot människorna han möter i Evangelierna, sådan är han också mot oss.
Så för att sammanfatta.
Gud är bortom vad vi kan förstå och samtidigt har Gud stor omsorg om varje liten varelse. Det vackraste bibelord jag vet om detta står i första johannesbrevet i nya testamentet. Där står:
Gud är större än vårt hjärta och förstår allt. (Första johannesbrevet 3:20)
Lämna ett svar