Men ibland kan den hopplösa situationen plötsligt och oväntat vända…
I kommande söndags Matteusberättelse söker en förtvivlad officer upp Jesus i hans hemstad Kafarnaum vid stranden av Gennesarets sjö i norra Palestina. Han ber om Jesu hjälp för sin unge tjänare som ”ligger förlamad därhemma och har svåra plågor”.
Men han möts genast av Jesu kyliga och avfärdande svar: ”Skall då jag komma och bota honom?”
Frestad att bli besviken
Officeren är väl medveten om att han inte har rätt att begära den judiske rabbinens (Jesus) hjälp. Han är nämligen inte själv av judisk börd. Han hör inte till dem, Guds egendomsfolk. Han har inte ens samma religion som de. Han kommer från något av grannfolken och är endast gästarbetare i landet. Hans ställning som mellanofficer imponerar inte heller särskilt mycket.
Han kunde ha fallit för frestelsen att gå därifrån i besvikelse, nedtryckt av den judiske rabbinens avfärdande.
Men han stannar kvar. Omsorgen om sin unge svårt sjuke tjänare därhemma driver honom. Och så säger han till Jesus: ”Jag är inte värd att du går in under mitt tak. Men säg bara ett ord så blir pojken frisk.”
Officeren begär inte att Jesus ska komma med för att se den sjuke, än mindre att röra vid honom. Han är helt övertygad om att endast ”ett ord” från Jesus – från platsen där de nu står – kan göra hans skyddsling frisk igen.
Så djup, så total, är den främmande officerens tillit till den avfärdande rabbinen: Han vet att Jesus kan. Om bara Jesus vill, så blir pojken frisk. Och han måste tro att Jesus vill; det är hans enda hopp.
Ordets kraft
Så berättar han för Jesus om hur han själv står under andras befäl och är van att utföra order. Likaså att han har soldater och tjänare under sig, som han ger order till: ”…och säger jag till min tjänare: Gör det här, så gör han det.”
Det uttalade ordets kraft och konsekvenser känner alltså officeren väl till. ”Men säg bara ett ord, Jesus, så blir pojken frisk.”
Jesus blev förvånad, berättar Matteusevangeliet. Han såg främlingens kärleksfulla omsorg om sin unge tjänare och hans djupa tillit till Jesu förmåga och vilja.
Det är tydligt att Jesus påverkas av officeren och hans genuina engagemang. Jesus säger till dem som följer honom: ”Inte hos någon i Israel har jag funnit en så stark tro.” Och till officeren sa Jesus: ”Gå. Du trodde och det skall ske.”
Tilliten gör skillnad. Tron, tilliten, kan låsa upp dörrar och spränga gränser, fördjupa relationer och öppna upp gemenskaper, skapa hopp och ge ny glöd…
Blott i det öppna
Blott i det öppna har du en möjlighet
Låser du om dig kvävs och förtvinar du
Ut i det fria skall du med Herren gå.
Kraften fullkomnas mitt i din svaghet då
Leva i världen omvänd till verklighet,
vänd mot Guds framtid, följd av hans trofasthet
Mörkret du möter aldrig i ensamhet
Blott i det öppna ligger din möjlighet
Svensk psalm 90
Lennart Hamark
Kyrkoherde i Svenska kyrkan i Kina / Hongkong
Lämna ett svar