-
Bara bindlarna kvar
Det är bara linnebindlar kvar i graven. Låt oss, med Maria, stanna upp inför chocken. Hur känns det att komma dit och se det? Hur är det att sörja när man inte vet var kroppen är, att sörja i ett tomrum? Vi som erfarit sorg är kan berätta: Det är svårare. Vi behöver något att…
-
Räddad tillbaka till vardagslivet
Vad hoppas vi på? Vad hoppades de som var med i Jerusalem den där dagen med kvistar och palmblad i händerna? Antagligen på något bättre. Äntligen skulle det ske något. Något annorlunda. En befrielse? Skulle ett ok lyftas bort? Hur skulle det ske? Man hoppades så mycket men fick så lite. En vecka senare…
-
Påskdagen – längtans morgon
För död som vänds i liv, nederlag som vänds i seger, strålar idag påskljus, skimrar vita kyrkotextilier, vajar gula påskliljor, ljuder Franzéns lovsång: Vad ljus över griften! Han lever, o fröjd! Vad väcker det i mig? Väcker det vetgirighet? Undrar någon vad en kristen tro är, vandrar blicken kanske strax till bokhyllan. Där står Bibel,…
-
Vägen går alltid framåt – 1 april
Se, vi går upp till Jerusalem. Så har vi sjungit i några veckor nu och på söndag är det dags. Vi är framme och nu rider Jesus in i Jerusalem. En laddad och mångbottnad händelse med klangbottnar långt bak i historien. Jerusalem, den heliga staden, Sion, kärt barn har många namn. Jerusalem uppfattades som…
-
Inför påskdagen – 24 april
För några månader sedan hörde jag en radiointervju med en kvinna som hade förlorat båda sina barn i en lika oväntad som brutal händelse. Hon berättade om hur de döda regelbundet sökte upp henne i nattens drömmar, och att denna levande – subtila – gemenskap gav glädje och livsmod att gå vidare. Nu går kvinnan…
-
Tappa inte fokus på det viktiga – 17 april
Vi vill gärna stå upp för ett mångkulturellt och mångreligiöst Sverige där var och en har frihet att bekänna sig till och utöva den trosåskådning som man känner sig mest hemma inom. Därför kan jag känna skam när jag läser om att människor med annan tro, med andra kulturella uttryckssätt känner sig hotade i…
