Till innehåll på sidan

Etikett: TANKARINFÖRHELGEN

  • Hon som inte orkar tacka
    Agneta Holmström, präst

    Hon som inte orkar tacka

    Sara satt ihopkrupen i en soffa i mörkret och tänkte i förtvivlan: ”Just nu orkar jag bara inte tacka. Ibland hittar jag inte vad jag ska tacka för. När mörkret obarmhärtigt griper tag om mig och håller min bröstkorg i ett hjärngrepp. När allt jag ser är en dimma utan slut. När hoppet inte finns…

    Läs mer


  • Herren är min hammock
    Redaktör

    Herren är min hammock

    Jag har precis börjat ett nytt konfirmandår i den församling jag jobbar. Ungdomarna samlas, blyga och nyfikna, bullriga och dittvingade, fnissiga och uppriktiga, allt i en salig blandning. Det är märkligt heligt att få ta del av deras ofärgade bilder av vad och vem Gud kan vara. Vi använder ofta fotografier som vi lägger ut…

    Läs mer


  • En plats för dig
    Catharina Carlsson, präst

    En plats för dig

    Har du varit i ett sammanhang någon gång när du känt att du inte passar in? Där ingen är som du? Det har jag. Ganska många gånger när jag tänker efter. Som den där gången jag valde att konfirmera mig, eller ja, min mamma bestämde att jag skulle göra det och jag accepterade det motvilligt.…

    Läs mer


  • Maria Scharffenberg, präst

    Vad är bäst?

    Det här med att välja, och välja rätt. Hur ska man tänka egentligen? Jag står där och funderar. Om jag väljer si så får det kanske de här konsekvenserna. Men om jag väljer så får det andra konsekvenser. Vad är egentligen rätt val?Jag står där i valet och kvalet och vet vare sig ut eller in. Vad…

    Läs mer


  • Kasta dig ut
    Johan Garde, präst

    Kasta dig ut

    Min son älskar att hoppa. Han vill hoppa i sängen. Han vill hoppa i vattenpölar. Han vill till sin pappas stora frustration(och ibland intensiva smärta) hoppa på sin pappa. Men mest av allt så älskar han att hoppa ned från trappan i vårt hus. Han tar fram en stor madrass, lägger den framför trappan och så hoppar han…

    Läs mer


  • Med Guds ögon
    Charlotte Frycklund, präst

    Med Guds ögon

    Jag vill att du ska se dig i spegeln, min vän,även om du hatar varje spegel. För jag vill att spegeln ska visa digatt du är vackrare, visare och vådligareän du någonsin trott. Jag vill att du ska se dig i spegeln, min vän,och låta den här speciella spegeln berätta för dig,inte om dina fel…

    Läs mer


  • Och Gud ler
    Charlotte Frycklund, präst

    Och Gud ler

    Det var Svea som ringde. Svea är den argaste församlingstanten av dem alla. Arg på människor och på Gud, på kyrkan och på samhället. Och hon skule bli ännu argare efter vårt samtal. Hon hade tagit hem dukarna från församlingshemmet, som hon gjort en gång om året sedan 1987, för att tvätta. Nu skulle hon…

    Läs mer


  • Du får mig att känna mig sedd.
    Agneta Holmström, präst

    Du får mig att känna mig sedd.

    Kaffestunderna hade blivit fler efter den första. Det hade blivit djupa samtal. Samtal som inte bara handlade om väder och vind. Robin hade insett att de samtalen blivit viktiga för honom. Astrid hällde upp kaffet, satte sig ner och sa på sitt ibland direkta sätt. ”Du Robin, när jag var barn blev jag slagen av…

    Läs mer


  • Ovärderligt
    Catharina Carlsson, präst

    Ovärderligt

    Kan du minnas när vi fortfarande hade mynt i plånboken? Innan Swish och kortbetalningar. Eller har du fortfarande mynt i din plånbok? Kan du föreställa dig att tappa greppet om plånboken och tappa ut mynt över hela golvet? Hör du ljudet av mynten som faller och rullar iväg. Du suckar djupt och börjar samla in…

    Läs mer


  • Higgsbosonens mysterium
    Emelie Hjerth, präst

    Higgsbosonens mysterium

    Universum var öde, djupet täcktes av mörker och en Gudsvind svepte fram. Sedan förändrades allt på ett ögonblick. En dimma hade svept fram genom universum och utplånat vakuum. Nu fanns möjlighet till liv. Och Gud såg att det var gott.  Dimman var Higgsbosonen, Higgspartikeln, eller Gudspartikeln. Kärt barn har många namn. Mycket förenklat kan man…

    Läs mer