Jag har ganska nyligen flyttat och jag håller fortfarande på att kämpa med flyttlådorna. Jag packar upp, sorterar och ordnar. Häromdagen fick jag plötsligt tag i min farmors gamla konfirmationsbibel som jag har fått ärva. Jag blev stående en lång stund och lät mig uppfyllas av denna gamla bok, av lukten, utseendet, slitaget. Det är en tung och medfaren bibel. Väldigt olik de moderna upplagorna som gärna är färgglada med bilder på omslaget. Mycket annorlunda än de lätta pocket- eller app.-varianterna.

Min farmors tunga bibel är inte insmickrande på något sätt. Den har en helt svart pärm med enbart texten ”Bibeln” på ryggen, skrivet med versaler i förgylld, kraftfull stil.

När jag öppnar den ser jag min farmors namn: Hillevi Maria Persson. Konfirmerad den 17 augusti 1928. Jag minns när jag var liten hur min farmor berättade om sin konfirmationstid. Hon var sommarkonfirmand ihop med 40 andra som hela sommaren 1928 umgicks, hade roligt och lärde sig massor om livet och den kristna tron. Hon berättade om återträffarna genom decennierna. Hon hade så många fina minnen från sin konfirmationstid som hon kunde plocka fram och dela med sig av trots att så många år passerat. Bibelöversättningen som min farmor fick möta var yngre och nyare än vad dagens konfirmander får möta i Bibel 2000. Bara elva år hade gått sedan 1917 års bibelöversättning spreds över landet då min farmor var konfirmand.

Farmor har markerat ett ställe i bibeln, och i marginalen ser jag att det med tunn stil står ”att kunna utantill”. Det markerade stället lyder: Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar; han för mig till vatten där jag finner ro, han vederkvicker min själ; han leder mig på rätta vägar, för sitt namn skull. Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig; din käpp och stav de trösta mig. Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn; du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över. Godhet allenast och nåd skola följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall åter få bo i Herrens hus, evinnerligen.