Jag gör ofta likadant som jag brukar. Vanans makt är slående. Vissa saker önskar jag förändra, men det är svårt. Plötsligt upptäcker jag mig själv göra precis som jag brukar. Det är svårt att stå emot.
Mönster kan lätt bli monster när vi inte riktigt styr på vår väg framåt. När vi i vissa delar upphör med ansvarigheten över våra liv kan monstren blomma upp fullskaliga.
I spegelbilden visar de sig först lite svagt bakom ryggen. Sedan, när de fått för stor makt, tar de över rutan helt.
Det är dags för nya mönster. Monstren behöver överges. Vi måste ge oss själva plats igen.
När mönster bryts behöver sorgen komma fram. Känslorna som väcks måste genomlevas. Det är svårt, med det går.
Skapa nya mönster som du på sikt trivs så bra med att de stannar – just som mönster – inte som något annat.
Säg hej till de nya okända vägarna. Hjälp, här har jag aldrig varit förr. Välkommen du nya liv!
Därför att du vill det. Du bestämmer.
Kommentera det här inlägget