Ingen människa är bara nu. Vi är vävda genom relationer, situationer, erfarenheter och berättelser genom de tider som vi har levt. Vi blir för varje dag till på nytt. Vi växer när en ny dagsring läggs till i våra liv, och ytterligare en dimension skapar oss till dem vi är idag. Ingen människa är bara just nu.
Trots att vi är vävda genom tider, är den enda tid att leva i livet bara här och nu.
Ibland känns det svårt och tufft. Det känns som om vi blivit levande begravda i mörker och instängdhet. Kanske är det så att vi inte alls är begravda, instängda och bortglömda även om det känns så…
Istället är vi planterade. Något nytt håller på att komma fram i oss, något som vi ännu inte vet vad det är.
Nytt liv föds ur mörkret. Lyssna inåt i lugn och ro. Vad växer och håller på att komma fram? Vilka nya intressen, vilka nya faser, vilka nya prioriteringar är det som börjar formas?
Mitt i vår erfarenhet kan vi samtidigt känna oss som mycket nyfikna plantor.
Kommentera det här inlägget