Vita 1800-talskyrkor gör mig ängslig. Jag vill i stället ha mörker som mitt livsljus. Mörka väggar med smala fönster skänker mig ro. Ljuskontrasterna i det mörka ger mig hopp.
Andlighet och estetik är djupt förbundna med varandra. Det vi förnimmer med våra sinnen genom arkitektur kan öppna oss för både vår omsorg och kärlek, som för vår möjlighet att gräva djupare där vi står i både mystikens och andlighetens sfärer. En byggnads syfte med utformning, konstruktion, materialval och hantverkskänsla påverkar oss säkert djupare än vad vi anar? Estetiken handlar om kärlek och den talar direkt till vårt omedvetna samtidigt som rumsligheten ger former och ramar som öppnar nya synsätt, nya vägar att fundera över våra liv.
När ett byggnadsverk som till exempel en kyrka planeras, ritas och byggs har ett tankearbete redan varit i gång under lång tid. I bön och genom samtal och kärlek till Gud och människan skapas heliga rum. Symbolspråket bortom det talade ordet är genomgripande. Att röra oss i tilltalande miljöer och att omge oss med det vi upplever som vackert, kan fungera uppbyggligt på så många olika sätt. Det kan bygga nya världar i våra inre liv. Genom att gestalta vackert, utmanande och kreativt öppnas möjligheterna för att närma oss mysteriet och hoppet än mer.
Våra inre upplevelser påverkas av yttre verklighet. Det betyder så mycket när vi lyckas skapa rum för omsorg och omhändertagande. Att i det yttre ge ramar för det som känns i vårt inre, ger möjlighet för utveckling. Kyrkorummens arkitektur bär på världar och pekar bortom ord och murbruk.
Vilken gåva det är att vi har kyrkobyggnadsarkitektur från så många olika tider och epoker i vårt land. Själv älskar jag mest 1960- och 70-talets arkitektur. Estetiken talar till min själ och det gula eller bruna teglet öppnar mitt hjärta och min bön för världen. Vita 1800-talskyrkor gör mig ängslig. Jag vill i stället ha mörker som mitt livsljus. Mörka väggar med smala fönster skänker mig ro. Ljuskontrasterna i det mörka ger mig hopp. Jag tänker särskilt på vår världsberömde arkitekt Sigurd Lewerentz verk. (Se gärna dokumentär på SVT Play: SVT Dokumentär om arkitekten Sigurd Lewerentz)

Heliga Korsets kapell i Malmö invigdes 1964. En estetik som talar till mångas själar? Och för en del andra kanske rummet är aningens mer svårälskat? Hur som helst behöver det finnas platser och rum för människor att uppleva det förhöjda i. Byggnader som hjälper oss att bottna i nåden – och som ger oss kraft att skapa i världen.

Klockstapeln vid Heliga Korsets kapell i Malmö bär dessa minnestavlor. I 60 år har biskop Martin Lindströms namn varit felstavat, kanske med åsikten i gammal sann malmöanda: ”Alla begriper nog vem som menas i alla fall, och det blir för dyrt att ändra”? Så här flera decennier senare kanske det också visar på att ämbetsinnehavare skiftar snabbt och är inte i fokus; det är korset som är i centrum. ”Ave Crux Spec Unica” – Var hälsad kors, mitt enda hopp!