Om du möter på illvillig kritik ska du försöka komma ihåg att den inte ska få tära ner din självkänsla, den ska inte föra ut dig i ödemarken. Ditt mod och din lust behöver bevaras.
Jag minns en gång i skolan när jag fick tillbaka ett rättat prov som inte hade gått så bra. Läraren uttryckte besviket: ”Du kommer aldrig att bli bra på detta ämne”. Det gjorde mig nedslagen – det var ju inte särskilt uppmuntrande ord. Det ökade knappast mitt intresse för ämnet.
Men jag har också – tack och lov – varit med om mycket peppande feedback som betytt otroligt mycket och som har hjälpt mig framåt på livets väg. Att bli trodd på i välvilja och att samtidigt få rimliga krav på sig – oj, vad det tillsammans kan öppna för glädje, lust och ge kraft att vilja utvecklas vidare.
Det där med kritik är en känslig sak… Den är så oerhört viktig att både kunna ge och ta emot. Och samtidigt är det helt avgörande hur kritiken ges. Om den inte är välvillig blir den inte till hjälp. Snarare kan den bli förödande.
Jag vill öva mig på att kunna ge kritik som både vågar kritisera och som samtidigt peppar. Själv önskar jag ju få ta emot den typen av kritik. Ett sanningens ord som också bär på det uppbyggliga. Något som får mig att växa och utvecklas. Att få tillgång till ny kämpaglöd i tillit, välgång och växt. Det är grejen! Att få ta emot illvillig kritik äter bara på självkänslan och tär ner självförtroendet. Det hämmar.
Skillnaden mellan destruktiv kritik och växandets feedback tror jag handlar om just detta med välvilja – och vikten av att visa den. Jesus säger: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger (Matt 7:12). Alltså frågar jag mig själv hur jag önskar bli peppad, hur min omsorg om andra kan få ta gestalt? Allt sådant som jag inte kan begära från andra men som jag åtminstone själv kan välja att försöka leva ut i min omvärld.
Jesus mötte mycket kritik men verkade aldrig reagera med illvilja eller gå i starka försvar. Han vilade nog i sin trygga identitet hos Fadern. Och det fick betydelse för hur han relaterade till andra. Vi är alla kallade att göra detsamma – att tolka välvilligt, komma fram med viktiga budskap i omsorg om varandra.
Om du möter på illvillig kritik igen ska du försöka komma ihåg att den inte ska få tära ner din självkänsla, den ska inte föra ut dig i ödemarken. Ditt mod och din lust behöver bevaras. Försöka minnas att du aldrig blir utelämnad från Guds kärlek, vilja till liv och utveckling i den heliga Andens namn. I bön och genom gemenskap försöka fortsätta att hålla lågan brinnande, ta nya tag, våga gå vidare mot framtidens möjligheter. Det är nog så: att genom att aktivt välja kärlekens väg – det är då som välviljan fortsätter att växa och kärleken får vara grunden för allt vi ger och får ta emot.
Bön för dagen: Gud, tack för din välvilja. Låt den vara genomgripande i våra liv – både mot oss själva och mot andra. Tack för förmågan att våga sätta gränser, att stå upp för människovärdet, att kunna vara kritiska på konstruktiva och omsorgsfulla sätt. Gud, låt oss alla leva av – och växa i – din kärlek. Amen.
Kommentera det här inlägget