Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Aragorn och Kristus konungen

 

Inte är det här Aragorn. Det är Fritiof Nansen, den norske upptäckaren. Men en tuffing från vildmarken i alla fall. Och vilken blick!

Inte är det här Aragorn. Det är Fritiof Nansen, den norske upptäckaren. Men en tuffing från vildmarken i alla fall. Och vilken blick!

Jag skrev för några dagar sedan om Gandalf och Jesus Kristus. Nu till del två av dessa tre bloggposter om kristusgestalterna i trilogin om härskarringen. Återigen vill jag säga att härskarringen inte alls är någon kristen allegori. Den har många olika källor men inflytande från den kristna berättelsen finns där också starkt närvarande.

Så här i första adventsveckan känns det extra aktuellt med konungen. Läs gärna här om Jesus och advent så får ni en hint om vartåt de här bloggposterna vetter också. Temat för första söndagen i advent är ju hur som helst Jesu kungliga intåg i Jerusalem och idag skriver jag om Aragorn. Den efterlängtade konungen som kommer till slut.

Aragorn är en intressant parallell till Kristus med många likheter. När vi först lär känna honom är han bara en rätt sjaskig utbygdsjägare som hjälper hobittarna vidare på deras färd. Allteftersom tiden går får man lära känna honom mer och ana att det är en kung som döljs under den enkla klädnaden. Så är det förstås också med Jesus. Det är inte många som först ser Israels (och jordens) kung i snickarsonen från Nasaret men misstankarna gror allt hos de som börjat lära känna honom. I markusevangeliet är det till och med ett tydligt tema att Jesus försöker hålla det hemligt vem han är.

En annan sak är att Aragorn dessutom har kraft till att läka svåra skador. Med Athelasblad helar han de som blivit stungna av ringvålnadernas svärd och förgiftats av dess ondska. Att Jesus helade människor är ju väldigt vanligt i evangelierna och precis som när det gäller Aragorn kan man se det som ett tecken på att hans goda kungavälde nått den drabbade och jagat bort det onda.

På väg mot det avgörande slaget vi Minas Tirith händer ännu en fascinerande sak med Aragorn. Han vandrar på de dödas stigar och tar med den armé av osaliga andar som inte får frid förrän de blir lösta av kungen. Vilket Aragorn också sedan gör. Jag skrev om Gandalf att han återuppstår som den vite och vill man kan man se det här som död och uppståndelse för Aragorn. Enligt den kristna traditionen steg Kristus efter döden på korset ner till dödsriket och befriade de som var fångna där (se på den här påskikonen till exempel). Självklart kan man också tänka på Aragorns svärd som brutits och blivit smitt ihop igen som en slags bild för att ”kungen” som gestalt återuppstår.

Slutligen tänker jag också på detta att det finns en ställföreträdare för Aragorn. Drotsen Denethor i Gondor är den som sköter riket i väntan på kungens återkomst. Det är bara det att ju längre Denethor suttit på tronen desto mindre villig har han blivit att lämna ifrån sig makten till den han förvaltat den åt. Detta är som direkt ur några av Jesu liknelser om förvaltare som missköter sitt uppdrag. Tankarna går också till Joh 3:19

”Och detta är domen, att när ljuset kom in i världen, då älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar var onda.”

Detta är några saker jag tänkt på. Det finns säkert fler paralleller. Skriv om du har någon du tänker på!

Kommentarer

6 svar till ”Aragorn och Kristus konungen”

  1. Profilbild för Johannes Tirén
    Johannes Tirén

    Aragorn är av rätt familj, son till Arathorn och därigenom nordlinjens ättelinje tillbaka till Eldros, Eldronds bror, som valde mänsklighetens öde vid första ålderns slut. Jfr av Jesse rot och stam…

    En annan parallell från verket i sin helhet: Ringen slängdes i domedagsklyftan den 25:e mars, vilket i medeltida engelsk tradition var det datum då uppståndelsen skedde…

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Tack för ditt bidrag!

  2. Profilbild för M. Blomgren

    Om du hänvisar till Joh 3:19 ”Och detta är domen….” kom jag att tänka på det vissa kallar gnosticism – att bli frälst genom kunskapens ljus. Den som flyr sanningen flyr upplysningen, och är därmed feg eller rent av ond.

    Det finns Illuminater som säger att handla i okunskap är att vara ond och leva i mörker. Det finns paralleller till 1700-talets upplysningsmän som ville söka Gud genom kunskapsbaserade och vetenskapliga metoder. Människosjälen skulle renas genom alkemiska initiationsriter – ett sätt att bränna bort allt orent – och en slags föregångare till psykologin. Riktig kunskap om Gud kunde bara nås genom vetskap (gnosis). Detta gnosis förekommer också som begrepp inom Teosofin och Antroposofin, här några föregångare till New Age-rörelsen. De kallar det helt enkelt för ”Lucifer-gnosis”, och menar med det en slags högre form av kunskap.

    Jag tror till skillnad från Illuminater och gnostiker kan man vara som en mystiker som uppnår frälsning och närhet till Gud genom ”insikt”. Det vanligaste är väl att mörkret skingras när man kommer till frälsning genom ”tro” istället.

    Jag inspirerades utav mystiken i min religion men bör säga att jag tillhör den typen som får nöja mig med att tro. Och att bara tro på Gud är inte så dumt. Ens tro kan vara så stark ibland att den gör dig riktigt trygg och vågar leva.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Jag försöker att vara på vakt mot gnosticerande tendenser. De smyger sig lätt på eftersom de funnits med så mycket i kyrkans historia och även i vår tid. Jag har skrivit en hel del om det här på bloggen också men kommer inte på något särskilt ställe just nu. Som jag förstår det är människans problem i kristen tolkning ett moraliskt och relationellt problem, vi lever inte i tro på Gud, snarare än att det skulle ha med insikt att göra. Ett krav på rätt insikt blir också lätt en börda.

  3. Profilbild för Simon
    Simon

    Predikade om den rättfärdige (rätte, rättmätige) konungen som nämns i GT-texten för 1 advent. Nämnde Aragorn som exempel.
    Hi5!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.