Kommentarer

7 svar till ”Bön om en plats i kyrkan”

1. 

   Alma-Lena

   11 juni, 2016

   Verkligt fin och angelägen bön. Det kan vara svårt som ny på en ort elelr annars obekant med kyrkan att finna sin plats i den.

   Svara
   1. 

      Tomas Jarvid

      11 juni, 2016

      

      Svara
2. 

   Rebellas andra

   11 juni, 2016

   Ett besserwissrigt påpekande. På ett sätt helt oviktigt, på ett annat sätt inte (dock off topic).

   Väldigt många av oss benämner djur som ”han” tills vi vet könet på dem. Det handlar inte bara om pronomen, vi faktiskt utgår från manligt kön. Väldigt intressant – och känn dig inte påhoppad, jag kan inte lova att jag inte gör samma sak… det tog mig ett bra tag innan jag insåg det. ”Vänta nu. Hur vet han att den elefanten är en hane? Rimligen inte alls.)

   Svara
   1. 

      Tomas Jarvid

      11 juni, 2016

      Det måste vara så att ”han” på något sätt är default på djur. Jag tror det är väldigt vanligt. Man hade ju kunnat säga ”den” istället faktiskt men det känns ju inte helt hundra heller.

      Svara
      1. 

         Rebellas andra

         11 juni, 2016

         Ja, hankön är default på djur. Och det säger något om vår kultur. Se bara på alla tecknade serier med manliga och kvinnliga djur, där manliga grodor (eller vad det nu är) ser ut som grodor och kvinnliga ser ut som grodor med långa ögonfransar och läppstift.

         Vill alls inte försöka få dig att ändra på dig, jag bara gör en iakttagelse.

         Svara
3. 

   Markku

   12 juni, 2016

   Den som har skrivit bönen vill alltså har ett uppdrag utöver det vanliga livet. Inget fel med detta , några behövs till särskilda uppdrag också, men för vanligt folk som jobbar i sitt anletes svet, gäller det att göra sit .
   Det är inte innehållet i det man gör, utan det inre hållningssättet som är avgörande.
   Att se sitt job som en kall, var det lutherska visdomen och jag tror att det ligger mycket i det. Det är långt ifrån lätt hållningssätt att se en kallelse i jobbet, om man har ett job som man egentligen avsky ,men det finns viss, ibland marginell, möjlighet att hitta ett job som matchar ens personlighet och det är inte förbjudet att tacka ja till sådant.
   Ibland det är inte jobbet som är det primära, utan livets tvång att försörja sig och dom sina. Att kunna göra det, kan ger en djup tillfredsställelse, trots att jobbet som sådant är tråkigt.

   Svara
   1. 

      Tomas Jarvid

      12 juni, 2016

      Jag tycker ändå det finns med något om att hitta sitt uppdrag inom eller utom kyrkan. Ofta är det nog skönt med ett uppdrag som ändå kan delas med den kristna gemenskap man tillhör?

      Svara

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.