Maria pekar på den som är den verkligen kungen. Och visst ser man det på hans hållning?
Jag har hittat något nytt i julevangeliet! I alla fall nytt för mig, och ganska sannolikt för dig också! Det handlar om den där skattskrivningen och att kejsare Augustus ”befallde att hela världen skulle skattskrivas”. Häng med nu.
Vi kan börja med att konstatera det jag nämnt i årets julpredikan, att det är ett starkt inslag i julevangeliet att Jesus står i kontrast mot den mäktige (?) kejsaren i Rom. Skillnaden i makt kunde inte vara större än den mellan Augustus som tror sig råda över hela världen och det lilla barnet i krubban. Ändå talar ängeln till herdarna och använder kejserliga titlar om barnet de ska se (som ”frälsare” och ”Herre”, vilket man kallade kejsaren).
Jag fick tack vara en bok upp ögonen för att det faktiskt finns lite biblisk bakgrund till detta med att skattskriva människor i gamla testamentet. I 2 mos 30:12 (sedan Gud nyligen slutit förbund med folket och gett dem budorden) blir folket faktiskt mönstrat och skattskrivet (de fick alla skänka lite av sin egendom i samband med detta) till Herren Gud. Alltså: de tillhör redan någon. De är Guds. Kejsaren har inte rätt att räkna dem som sina.
Det finns sedan ytterligare ett ställe som är intressant. I 2 sam 24 ska kung David kriga och han ger sig då på ett jätteprojekt (någon får resa runt i ett år eller så och räkna) för att räkna sitt folk och se hur många kämpar han kan räkna med i strid. Davids rådgivare säger till honom att det är en dålig idé men han gör det ändå. Han vill se ”hur mycket folk jag har”.
Detta är en synd i Guds ögon i bibeltexten och som jag förstår det beror det på att David inte alls borde lita på antalet kämpar han har utan lita på att de är trygga eftersom Gud är med dem. David har fallit för frestelsen att tänka som de omgivande folken gör och inte som Gud lärt dem. Denna folkräkning leder också till svidande konsekvenser för David och folket. Detta att räkna folket framstår som ett sätt att ta Guds plats.
Åter nu till Augustus folkräkning. De bibelsprängda judar som hörde julevangeliet tänkte säkert på dessa händelser och ryste över tanken på att en hedning till kejsare dels gjorde anspråk på det som var Guds egendom, dels gjorde det på ett sätt som vittnade om högmod och att vilja ta den plats som rätteligen var Guds. Detta intryck stärktes säkert av att det i texten påminns om kung David, det är ju till ”Davids stad Betlehem” de går. Vi på samma gång påminns om hur det egentligen borde vara ställt med kungamakten i landet, och om att inte ens David levde upp till att vara den gode kungen. Det får vara något att förvänta sig av denne nye kung istället.
Så. Det var mina tankar om skattskrivning och folkräkning i bibeln. Har du stött på detta förut? Skriv gärna en kommentar med dina tankar!
Lämna ett svar