Ignatios brev till Magnesierna

Vi har läst Ignatios brev till Efesierna och vad han tänker om nattvarden som ”odödlighetsmedicin”. Nu kommer nästa brev, från ”de apostoliska fäderna”, brev som är så gamla att de nästan finns med i bibeln.

Magnesia var en stad i närheten av storstaden Efesos (vid floden Meander, som vi får anta gett namn åt vattendrag som ”meandrar” (slingrar sig fram), Ignatios skrev till dem på sin resa till Rom och sin martyrdöd där. Här är lite som jag särskilt tar med mig från läsningen av hans brev för mycket länge sedan.

Han skriver:

Ni bör alltså inte bära namnet kristna utan också vara såna

Ignatios till Magnesierna

Han skriver här om att underordna sig biskopen men det handlar i förlängningen om att sträva efter att följa Guds vilja.

Han skriver också att ”dessa två ligger samtidigt framför oss, döden och livet. … Om vi inte frivilligt väljer att dö in i hans lidande så finns inte hans liv i oss”.

Det låter kanske kärvt men för Ignatios är grunden att han blivit gripen av erfarenheten av Guds nåd: ”Låt oss inte vara okänsliga för Kristi godhet. Om han gjorde som vi skulle vi inte finnas till längre. Låt oss därför bli hans lärjungar och leva enligt kristendomen.

Det är lite fascinerad att han kallar tron för kristendom redan då. Det är också något som går igen i brevet att kristna börjat bli något åtskilt från judendomen. Han skriver bland annat att det är orimligt att sträva efter att hålla det judiska för ”Kristendomen har ju inte kommit till tro på judendomen utan judendomen på kristendomen”. Och han skriver också att: ”De som levde efter de gamla ordningarna har alltså kommit till ett nytt hopp så att de inte mera håller sabbat utan firar Herrens dag, den dag då vårt liv gick upp likt solen genom honom och hans död.”

Det var det viktigaste i det jag strukit under i brevet. Jag kan ju avsluta med ett vackert uttryck till om Jesus:

Det är hans Ord som har framgått ur tystnaden och som i allting har varit till behag för den som har sänt honom

Ignatios till Magnesierna igen

Har du tankar om detta brev eller annat? Skriv en kommentar!