Om boken ”Sova ute” av Markus Torgeby. Som handlar lite om att sova ute men mest om livet.
Markus Torgeby är löpare och lever av olika skäl nära naturen och det väldigt enkla livet. Jag har skrivit för några år sedan om hans första bok ”Löparens hjärta” som är en riktigt stark bok om att hitta sin plats i livet på extremt krångliga vägar. Markus flyttade ut i en tältkåta i skogen i fyra år för att lättare kunna hantera livet. Något som i sig säger en del om paradoxen i detta med att leva enkelt.
Nu har han skrivit en bok till och jag har äntligen läst den. Det här är också en märklig bok. När jag hörde att den handlade om att sova ute så såg jag ju förstås fram emot den (eftersom jag även i övrigt läser alla friluftsböcker jag kommer över) men den liknar egentligen inget annat i den ”genren”. Först börjar författaren med en rätt lång och vindlande inledning och sin morfar fiskaren och om livet på öarna utanför Göteborg. Först så småningom börjar det verkligen handla om att sova ute och sedan kommer faktiskt en del handfasta tips men också en del märkliga utvikningar. Kapitlet om att elda är till exempel kortare än det som handlar om gröt. Och så kommer det ett kapitel om att klättra i träd.
Grejen är att det här egentligen är en bok om livet. Författaren vill förmedla hur utelivet spelar roll i hans liv och vill bjuda in oss andra på upptäcksfärd. Det är också en väldigt fin bok att läsa. Han har en väldigt personlig röst. Just detta att han liksom talar till oss från skogen gör att man lätt tänker sig honom som något av en profet. Han väjer inte för att påpeka hur orimliga våra liv är i det moderna samhället och man får liksom känslan av att stå och tänka på det tillsammans med honom i skogsbrynet med ett öga mot staden och ett mot träden.
Jag rekommenderar gärna boken, vare sig du är sugen på utesovande eller inte. Passar bra för pilgrimer också skulle jag säga.
Lämna ett svar